Under årets sista seminarium vid SLU presenterades avslutningen av SIRUS-projektet Smart kranstyrning, liksom forskning om nuläget inom simuleringsmodeller för terräng och fordon.
– Presentationerna visar vägen framåt och ger en bild av vad vi bör utveckla, säger Lena Jonsson, projektledare vid Skogstekniska klustret.
I mitten av december arrangerade Skogstekniska klustret årets sista seminarium för klustermedlemmar, inbjudna forskare och studenter. Deltagarna fick först ta del av slutpresentationen av studentprojektet Smart kranstyrning. Projektet ligger under SIRIUS, som är enfortsättningskurs på avancerad nivå för civilingenjörsstudenter i maskinteknik vid Luleå tekniska universitet. Studenternapresenterade bland annat hur dagens tillverkare kan utvecklakrandelen till att bli snabbare och enklare.
– Tillsammans med våra medlemmar, forskare och studenter utvecklar vi teknologi för automation av skogskranar. Syftet är att stödja maskinoperatörerna med hjälp av datoriserad robotteknik så de kan arbeta snabbare och effektivare. Aktuell forskning visar att vi kan utveckla och tillverka kranar som kan arbeta självgående med endast liten inblandning från oss människor. Vårt långsiktiga mål äratt utveckla fullt automatiserade maskiner, men det är en lång bit kvar innan vi kan utveckla den typen av teknologi, säger Lena Jonsson, projektledare vid Skogstekniska klustret.
Studenterna är nöjda över samarbetet med Skogstekniska klustret och SLU och kan absolut se skogsinudstrin som framtida arbetsgivare.
– Vi hoppas att vårt projekt kommer att användas i forskning och förbättra skotningen i framtiden, säger Máren Ingá Baer, student vid Luleå tekniska universitet.
Teknologi som möjliggör
Universitetslektor Martin Servin vid Institutionen för fysik vid Umeå universitet avslutade seminariet. Han har skapat en teknologi som möjliggör simulering för hur olika maskiner rör sig på olika typer av marker. Viktiga insikter som hämtas från Martin Servins forskning ärexempelvis hur boggiebanden ska se ut för att göra så litemarkavtryck som möjligt, utan att för den skull påverka funktionen.Genom att kombinera data från maskinens sensorer, GIS-system ochdatorsimuleringar går det också att med maskinen som instrumentförstå terrängens mekaniska egenskap och göra vägval somundviker risken för att fastna eller orsaka markskador.
– Skogen är en väldigt svår miljö för sensorer. Jag fick med mig enhel del från den efterföljande diskussionen, till exempel att kameranbäst placeras framme vid föraren, säger Martin Servin.
Syftet med samverkan
Skogstekniska Klustret bjuder in klusterföretag, forskare och studenter till minst två seminarier per år. Syftet är låta olika aktörer träffas och bli en del av en större innovationsprocess.
– Vi vill skapa diskussioner och låta företagen reflektera utifrån derasegen verklighet. Forskare kan i sin tur få respons direkt på pågåendeforskning, vilket ger en större koppling till verkligheten. Det bidrar i sin tur till fortsatt utveckling och nya möjligheter för våra medlemmar.De vill kort och gott veta hur skogen ska skötas i framtiden för attkunna utveckla de maskiner och verktyg som behövs. Våra seminarier bidrar till det, avslutar Lena Jonsson.
Siriusprojektet Smart kranstyrning genomförs i Skogstekniska klustrets projekt Smart innovation som delfinansieras av bland annat Europeiska regionala utvecklingsfonden.
