Tillbaks till arkivet

Skogstekniska klustret gör skillnad

October 2, 2017

Malin Fredriksson, student vid Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik vid Umeå universitet.


Stadig tillväxt i medlemsföretagen, något bättre könsfördelning bland de anställda och konstruktivt samarbete mellan företagen. Skogstekniska klustret gör skillnad, visar en färsk rapport av Malin Fredriksson, sistaårsstudent på Teknisk fysik vid Umeå universitet.


”Ja, vore det inte för klusterföretagen skulle Västerbotten, där de flesta finns, se väldigt annorlunda ut”, konstaterar Malin Fredriksson som för andra gången har studerat Skogstekniska klustrets omfattning och effekter med hjälp av offentlig och företagsspecifik statistik, men också genom intervjuer med medlemsföretagen.
”Det som är speciellt med själva klusterorganisationen är att delvis konkurrerande företag samarbetar för att skapa utveckling i näringen. Man hjälps åt med att ta fram nya innovativa produkter och jobba med jämställdhet.”


Hundratals arbetstillfällen


Av de tio företagen som utgör klustret finns sju i Västerbotten. De skapar tillsammans 300 arbetstillfällen och stora skatteintäkter till respektive kommun. I Vindelns kommun är mer än var sjätte man anställd på ett klusterföretag. Dessutom genererar man hundratals arbetstillfällen ytterligare, genom att i hög grad välja underleverantörer i sin egen region. Just denna tendens märks tydligare i årets rapport än den som Malin Fredriksson gjorde 2014.


Fler kvinnor


Företagens totala omsättning har sedan 2014 gått från 5,6 miljarder kronor till 6,5 miljarder kronor. Under samma tid har andelen kvinnor bland de anställda ökat något, från 13 till 15 procent. Detta är en positiv utveckling, som dock måste fortsätta i rask takt för att klusterföretagen ska nå en acceptabel nivå. I rapporten jämför Malin Fredriksson klusterföretegens medeltal med siffror från Sveriges tillverkningsindustri, där andelen kvinnor är 20 procent.

”Utifrån mitt perspektiv som student, är det viktigt att företagen tänker på hur de visar upp sig för nya potentiella anställda – att de alltid har jämn representation i sin kommunikation utåt. Det skickar signaler om att alla är välkomna”, säger Malin Fredriksson.


Nöjda medlemmar


I de intervjuer som hon genomfört med företagsrepresentanter, framkom övervägande positiva omdömen om Skogstekniska klustret. Några tyckte att nätverket kunde utökas med fler företag och en del tryckte på vikten av fortsatt god samverkan med skogsbolagen.
”Framförallt tryckte företagen på hur bra det är att kunna vara med i olika innovationsprojekt. Utvecklingsarbete kräver så mycket pappersarbete och byråkrati att de aldrig skulle haft tid med det annars. Skogstekniska klustret ger utrymme att testa nya idéer, det är jätteviktigt”, säger Malin Fredriksson.