Skogsägande kvinnor möts för att lära sig om och diskutera skogsbruk i Bäcksjön

Skogsträff för kvinnor i Bäcksjön

August 2, 2022

Den 13 juni träffades ett tjugo-tal förväntansfulla skogsägare ute i Bäcksjön, 2 mil nordväst om Umeå, för att delta på en skogsträff om skogsskötsel för hög och säker tillväxt. Kvällen skulle bjuda på grunder i hur du sköter skogen för att få en skog som växer och mår bra. Hur och när du genomför åtgärder för att lyckas med plantering, röjning och gallring, som gör att du får en stabil skog med hög tillväxt.

Efter två år av digitala träffar kunde Amanda Löfdahl, projektledare på Skogstekniska klustret med glädje hälsa deltagarna varmt välkomna till en fysisk träff igen! Representerade var också Lisa Edvardsson, skogskonsulent vid Skogsstyrelsen, Veronica Lundqvist, marknadskommunikatör på SCA, Anna Bylund, Avdelningschef på SCA, Petra Ek, virkesköpare på SCA och Karin Nolén, Regional sakkunnig skog och vilt på LRF. Träffen är ett samarrangemang mellan LRF, Länsstyrelsen Västerbotten, Norra skog, SCA, Skogforsk, Skogsstyrelsen, Skogstekniska klustret och SLU. 

Amanda drog en genomgång av kvällen och passade på att ställa några frågor till deltagarna. Några hade deltagit på skogsträffar tidigare, för andra var det första gången, en del hade ägt skog en längre tid, andra var nyblivna skogsägare. Men gemensamt för alla var att de var där i egenskap av att vara kvinnliga skogsägare. Det är sjunde året i rad som vi arrangörer anordnar skogsträff för kvinnor!

Lisa berättar om olika föryngringsmetoder

Första stoppet för kvällen leddes av Lisa som tog oss med ut på ett hygge med tallplantering, och berättade hur man kan tänka kring föryngringen av ett bestånd. Hon betonade att efter man föryngringsavverkat är det viktigt att snabbt få igång en ny föryngring på platsen. Då ska man även tänka på att välja rätt trädslag som trivs på platsen. T3-modellen är en enkel skötselmodell som skogsägare kan använda sig av för att sköta skogen så att den växer bra och ger en god avkastning. De tre T:na står för trädslag, tid och täthet.

Just som deltagarna var i färd med att räkna plantor i cirkelprovytor för att räkna ut hur många plantor per hektar det fanns på hygget bröt åskovädret ut och ösregnet var snart över oss. Vi fick snabbt avsluta övningen och ta oss in i bilarna och vidare till nästa stopp som turligt nog var matstoppet under tak. En matig baguett inmundigades samtidigt som vi diskuterade övningen och hade en kort frågestund. Alla var vid gott mod trots skyfallet som överraskade oss. Med lite värmande kaffe var vi redo att fortsätta kvällen.

Lisa visar en bränning, ett exempel på en aktiv naturvårdsåtgärd

Lisa fortsatte att berätta om varför det är viktigt att lämna naturhänsyn vid olika åtgärder och hur man själv kan skapa naturvärden i sittbestånd genom punktvisa åtgärder för att skapa död ved. Bläckning eller katning innebär att barken fläks av på delar av stammen, det kan göras med till exempel en yxa eller motorsåg. Deltagarna fick även se ett område där olika aktiva naturvårdsåtgärder utförts, så som bränning, ringbarkning och bläckning.

Solen tittar fram när Veronica, Anna och Petra berättar om vikten av röjning

Med bilarna tog vi oss till nästa stopp där Veronica, Anna och Petra visade oss ett röjt bestånd och pratade om vikten av att röja. Ska du bara göra en insats för din skog är det att röja den. När skogen har hunnit bli ungefär 10 år brukar det vara dags för en första röjning. Vid röjningen har du stora möjligheter att påverka din framtida skog genom att välja vilka slags träd du vill lämna kvar och vilka du vill röja bort. 

Är du sen med röjningen så är det bättre att röja sent än att inte röja alls var huvudbudskapet från den punkten. Vi avslutade med att titta på ett oröjt bestånd, den skogen var näst intill ogenomtränglig!

Karin knyter ihop säcken när hon berättar om gallring och slutavverkning

Sista stoppet för kvällen fick vi direktiv av Karin att promenera längs vägen och titta och fundera på vad det var för bestånd vi gick förbi. Vi passerade även ett större hackspettbo i en aspstam där ungarna gav ifrån sig ett ringande kvitter för att uppmärksamma föräldrarna på att de var hungriga. En hektisk period för föräldrarna som vi såg flyga in och ut ur boet med mat för att tillfredsställa behovet hos deras hungriga avkommor. Skogen vi skulle observera var en öppen tallskog med raka höga stammar. Karin tog vid och informerade oss om de värdeskapande åtgärderna gallring och slutavverkning. Det är nu som tidigare åtgärder i ert bestånd betalar av sig. Att gallra har både fördelar och nackdelar. Nackdelar är att beståndet blir mer instabilt och mer utsatt för vindskador en tid framåt men fördelarna är att du får en inkomst innan slutavverkningen på det virke som annars skulle förloras genom självgallring och tillväxten läggs på återstående träd som kan ge en hög värdetillväxt. Slutbeståndets värde påverkas av hur du har röjt och gallrat tidigare. Att snåla eller slarva med beståndsvården kan därför kosta pengar i slutänden. Slutavverkningen markerar både slutet och början på en skoglig omloppstid. Huvuddelen av de gamla träden avverkas nu, och när beståndet föryngrats tar en ny generation över.

Säcken var ihopknuten och kvällen avslutades med en frågestund innan vi lite småfrusna men nöjda rundade av en lyckad träff!

Författare:
Amanda Löfdahl

Skogsträff för kvinnor i Bäcksjön

August 2, 2022

Den 13 juni träffades ett tjugo-tal förväntansfulla skogsägare ute i Bäcksjön, 2 mil nordväst om Umeå, för att delta på en skogsträff om skogsskötsel för hög och säker tillväxt. Kvällen skulle bjuda på grunder i hur du sköter skogen för att få en skog som växer och mår bra. Hur och när du genomför åtgärder för att lyckas med plantering, röjning och gallring, som gör att du får en stabil skog med hög tillväxt.

Efter två år av digitala träffar kunde Amanda Löfdahl, projektledare på Skogstekniska klustret med glädje hälsa deltagarna varmt välkomna till en fysisk träff igen! Representerade var också Lisa Edvardsson, skogskonsulent vid Skogsstyrelsen, Veronica Lundqvist, marknadskommunikatör på SCA, Anna Bylund, Avdelningschef på SCA, Petra Ek, virkesköpare på SCA och Karin Nolén, Regional sakkunnig skog och vilt på LRF. Träffen är ett samarrangemang mellan LRF, Länsstyrelsen Västerbotten, Norra skog, SCA, Skogforsk, Skogsstyrelsen, Skogstekniska klustret och SLU. 

Amanda drog en genomgång av kvällen och passade på att ställa några frågor till deltagarna. Några hade deltagit på skogsträffar tidigare, för andra var det första gången, en del hade ägt skog en längre tid, andra var nyblivna skogsägare. Men gemensamt för alla var att de var där i egenskap av att vara kvinnliga skogsägare. Det är sjunde året i rad som vi arrangörer anordnar skogsträff för kvinnor!

Lisa berättar om olika föryngringsmetoder

Första stoppet för kvällen leddes av Lisa som tog oss med ut på ett hygge med tallplantering, och berättade hur man kan tänka kring föryngringen av ett bestånd. Hon betonade att efter man föryngringsavverkat är det viktigt att snabbt få igång en ny föryngring på platsen. Då ska man även tänka på att välja rätt trädslag som trivs på platsen. T3-modellen är en enkel skötselmodell som skogsägare kan använda sig av för att sköta skogen så att den växer bra och ger en god avkastning. De tre T:na står för trädslag, tid och täthet.

Just som deltagarna var i färd med att räkna plantor i cirkelprovytor för att räkna ut hur många plantor per hektar det fanns på hygget bröt åskovädret ut och ösregnet var snart över oss. Vi fick snabbt avsluta övningen och ta oss in i bilarna och vidare till nästa stopp som turligt nog var matstoppet under tak. En matig baguett inmundigades samtidigt som vi diskuterade övningen och hade en kort frågestund. Alla var vid gott mod trots skyfallet som överraskade oss. Med lite värmande kaffe var vi redo att fortsätta kvällen.

Lisa visar en bränning, ett exempel på en aktiv naturvårdsåtgärd

Lisa fortsatte att berätta om varför det är viktigt att lämna naturhänsyn vid olika åtgärder och hur man själv kan skapa naturvärden i sittbestånd genom punktvisa åtgärder för att skapa död ved. Bläckning eller katning innebär att barken fläks av på delar av stammen, det kan göras med till exempel en yxa eller motorsåg. Deltagarna fick även se ett område där olika aktiva naturvårdsåtgärder utförts, så som bränning, ringbarkning och bläckning.

Solen tittar fram när Veronica, Anna och Petra berättar om vikten av röjning

Med bilarna tog vi oss till nästa stopp där Veronica, Anna och Petra visade oss ett röjt bestånd och pratade om vikten av att röja. Ska du bara göra en insats för din skog är det att röja den. När skogen har hunnit bli ungefär 10 år brukar det vara dags för en första röjning. Vid röjningen har du stora möjligheter att påverka din framtida skog genom att välja vilka slags träd du vill lämna kvar och vilka du vill röja bort. 

Är du sen med röjningen så är det bättre att röja sent än att inte röja alls var huvudbudskapet från den punkten. Vi avslutade med att titta på ett oröjt bestånd, den skogen var näst intill ogenomtränglig!

Karin knyter ihop säcken när hon berättar om gallring och slutavverkning

Sista stoppet för kvällen fick vi direktiv av Karin att promenera längs vägen och titta och fundera på vad det var för bestånd vi gick förbi. Vi passerade även ett större hackspettbo i en aspstam där ungarna gav ifrån sig ett ringande kvitter för att uppmärksamma föräldrarna på att de var hungriga. En hektisk period för föräldrarna som vi såg flyga in och ut ur boet med mat för att tillfredsställa behovet hos deras hungriga avkommor. Skogen vi skulle observera var en öppen tallskog med raka höga stammar. Karin tog vid och informerade oss om de värdeskapande åtgärderna gallring och slutavverkning. Det är nu som tidigare åtgärder i ert bestånd betalar av sig. Att gallra har både fördelar och nackdelar. Nackdelar är att beståndet blir mer instabilt och mer utsatt för vindskador en tid framåt men fördelarna är att du får en inkomst innan slutavverkningen på det virke som annars skulle förloras genom självgallring och tillväxten läggs på återstående träd som kan ge en hög värdetillväxt. Slutbeståndets värde påverkas av hur du har röjt och gallrat tidigare. Att snåla eller slarva med beståndsvården kan därför kosta pengar i slutänden. Slutavverkningen markerar både slutet och början på en skoglig omloppstid. Huvuddelen av de gamla träden avverkas nu, och när beståndet föryngrats tar en ny generation över.

Säcken var ihopknuten och kvällen avslutades med en frågestund innan vi lite småfrusna men nöjda rundade av en lyckad träff!

Författare:
Amanda Löfdahl