Skogens omistliga värde för ekonomi och klimat

September 30, 2019

Att Sverige blivit världsledande i förvaltandet av skogens ekonomiska värden beror på det starka kontraktet mellan samhälle, industri och skogsägare.

– Vi bör prata mer om skogsbrukets betydelse för samhällets gröna omställning och klimatarbetet, tycker Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel på SLU i Umeå och medlem i Skogstekniska klustrets styrelse.

Sverige är en världsledande skogsnation. Med sin knappa procent av världens skogar svarar vi för fem procent av det som avverkas och tio procent av de skogsprodukter som omsätts på exportmarknaden.

Nu förväntas skogen bidra ytterligare till att rädda klimatet och att försörja en framväxande bioekonomi. Land efter land strävar efter att minska sitt fossilberoende och bygga mer av sin konsumtion på förnybara produkter.


– För Sveriges del innebär det att vi behöver fortsätta att utveckla skogsskötseln så att tillväxten kan öka men också att fortsätta utvecklingen av skogsteknik och nya skogsprodukter, menar Tomas Lundmark.

Naturresurser och samhällsutveckling
I slutet av 1800-talet var de nordiska nationerna extremt fattiga. I och med industrialiseringen av Europa ökade behovet att skogsråvara och blickarna vändes mot de stora skogarna i norr.

– I början av 1900-talet stod skogen för mer än hälften av Sveriges exportinkomster. Våra politiska ledare förstod hur viktig skogen var för oss. På den tiden var det uppenbart vilket samband som fanns mellan naturresurser och samhällsutveckling. För att säkerställa en framtida stark och uthållig virkesförsörjning diskuterades hur ett samhällskontrakt kunde utvecklas mellan skogsägare, industri och politik. Var och en gjorde sin del för att utveckla skogssektorn.

Symbiosen skapar drivkraften
Symbiosen mellan samhällets, industrins och den enskilda markägarens ekonomier är det som skapar drivkraften för skogsbruket. Skogsindustrin skapar värden som gör det intressant för skogsägarna att investera långsiktigt i skogsbruket, vilket i sig skapar incitament för industrin att fortsätta att investera. Samhället bidrar med infrastruktur, regelverk, utbildning och forskning. Tillsammans skapas ett kontrakt som alla aktörerna tjänar på, menar Tomas Lundmark:

– Skogsbruket upprätthåller också en fungerande infrastruktur i glesbygden. Skogsbilvägar ska underhållas och snöröjas, timmer och massaved ska transporteras, maskiner ska repareras etc. Sammantaget skapar skogen grunden för en rad entreprenörer och företag i glesbygden som inte annars skulle finnas. På så sätt förbättras även servicen för boende i området då dessa entreprenörer går att anlita för snöröjning med mera, tjänster som annars inte skulle finnas.


– En annan viktig faktor som har betydelse för det framgångsrika svenska skogsbruket är att vi kan lita på varandra. På många andra platser i världen präglas skogsbruket av misstro och korruption eller av politisk instabilitet vilket motverkar viljan att investera långsiktigt i skogsbruk.


Skogsskötsel för klimatet
På senare tid har Tomas Lundmark deltagit i många diskussioner om skogens roll i klimatarbetet. Något som han tycker borde lyftas mer i dessa meningsutbyten är värdet av en ökad tillväxt i skogen.

– Våra skogsägare i Sverige kan bidra till klimatarbetet genom att satsa på åtgärder som ökar tillväxten i framtiden. Mer skogsråvara ger fler möjligheter att befria oss från fossilberoende och konsumera förnybart. Klimatfrågorna diskuteras på en väldigt abstrakt nivå, i FN-skrapor och i Bryssel, men lösningarna finns allt som oftast här lokalt. Kanske är det dags att ta fram en färdplan för skogen, som beskriver hur vi ska ta oss mot ett fossilfritt Sverige.


Bilaga

Författare: