Foto: Sebastian Sahin, Sebsah Media
I första delen av detta reportage visade vi hur ny teknik kan förnya avverknings och markberedningsleden i föryngringskedjan, och i denna del bjuder vi på spännande nyheter inom plantering, gödsling och återväxtkontroll.
Med nya gödselmedel och ny teknik kan plantor gödslas i samband med planteringen, men gödslingen kan också upprepas för att snabba på den tidiga tillväxten. Framtidens plantskogar kommer utvecklas till friska ungskogar betydligt snabbare än i dag. Alla framtidens plantor är koordinatsatta och olika applikationer utvecklas för att vitalitetskontrollera plantor med hjälp av drönare och upprepa gödsling av levande plantor. På det här sättet kan en planta nå den höjd som dagens plantor når efter tio år – på sex år.
Under exkursionen var hela fyra stationer inriktade på hur skogen ska ses om efter planteringen. Vid den första visade CGI upp möjligheterna med HoloLens – den nya generationens smarta glasögon med inbyggd förstärkt verklighet (augumented reality).Tillsammans med andra applikationer som kan samla in data skulle HoloLens och dess gränssnitt kunna ha mycket stora möjligheter inom skogsbruket. Exempelvis som positioneringsverktyg för att visualisera plantor och trädtyper, färgmarkera träd och plantor samt samla in statistik.
CGI tror att HoloLens kommer att sjösättas i flera olika steg, där föraren flyttas från maskinen succesivt. Inledningsvis kan man till exempel använda HoloLens som ett förarstöd, där föraren sitter kvar i fordonet. HoloLens skulle även detektera om en person skulle komma i närheten av maskinen, och signalera till maskinen att stanna med, vilket är en helt avgörande förutsättning för säkerheten. Men det finns många andra tillämpningsområden. Med hjälp av HoloLens vid planteringen skulle varje plantas koordinater kunna lagras automatiskt. Och om andra system kan scanna av och inhämta data för det planterade hygget skulle framtidens återväxtkontroll kunna effektiviseras med hjälp av att HoloLens färgkodar plantorna utifrån dess hälsa och visualiserar vilka som till exempel blivit angripna av skadedjur.
Tekniken kommer att kunna simulera hur ett område ser ut ända upp till 5 år framåt, vilket skapar utmärkta förutsättningar för en god planering av skogsbruket. CGI ser att HoloLens kan börja användas i nära framtid. Den är redan leveranssäker och skapar bättre flöden än i nuläget samtidigt som den utvecklar och förbättrar arbetsmiljösituationen och minskar skador, men för att HoloLens ska fungera krävs dock 5G-nät.
Koordinatsättning av plantor, exempelvis med hjälp av HoloLens, har potential att effektivisera många efterföljande led inom skogsbruket – exempelvis gödsling. Nordluft är start-up företaget som bygger på idén att använda drönare för att gödsla, antingen genom bredspridning eller genom så kallad dosmatning.
Under sina två verksamma år har de tagit fram ett spridningssystem med mycket hög kapacitet för såväl skogsbruk som jordbruk. Företaget har en testbädd (det vill säga ett innovationsutvecklingsprojekt i liten skala) tillsammans med Skogstekniska klustret och under dagen höll de uppvisningar i precisionsgödsling genom dosmatning via drönare. Drönaren väger 30 kg och kan lyfta nästan lika mycket last – i det här fallet gödselkulor.
Precisionsgödsling innebär att drönaren söker upp varje planta utifrån de GPS-koordinater som lagrats under planteringen. Drönaren stannar till, hovrar 3 meter över plantan och släpper ut en lagom dos med gödsel. Det gör att skogsägaren kan utgå från en skogsbilväg och manövrera gödslingen därifrån. Möjligheten att utgå från skogsbilvägar och att kunna köra lågt med drönaren gör att skogsägaren slipper både traktorer och helikoptrar. Jämfört med att gödsla med helikopter kan Nordlufts lösning, under perfekta förhållanden, kapa kostnaderna med 80%.
Efter en första gödsling kan koordinatsystemet användas för att söka upp plantor för återgödning i nästa steg. Önskas ännu större precision i gödslingen kan en mindre variant av drönare komma ännu närmare marken. För oss som var på plats var det tur att även denna stora drönare höll sig någorlunda nära marken då den täta dimman skymde sikten rejält.
Vid sidan om Nordluft presenterades en ny gödselprodukt som, till skillnad från de flesta befintliga produkter, kan användas redan vid planteringen. Produkten ArGrow är ett granulat i form av små gödslingskulor som maximerar föryngringens värde. När produkten tillförs direkt vid planteringstillfället skapar den förutsättningar för plantan att tillgodogöra sig det kväve som finns i marken. Det leder till större rötter som förbättrar plantans förmåga att ta upp vatten och näring från den omgivande marken. Under dagen visades praktexempel på välväxta plantor upp, med stora fina rötter som gödslats med produkten.
I nuläget kan utvecklarna av ArGrow se att effekten är större på tall än på gran, där plantan växer snabbare, klarar torka bättre och stimulerar rottillväxten effektivare än med tidigare produkter. Arevo har även ett flertal andra produkter och system som förbättrar och förenklar växtodling samtidigt som de minimerar växtodlingens miljöpåverkan.
Kanske får morgondagens planteringsmaskiner sällskap av Nordlufts autonoma drönare, som med perfekt precision doserar ArGrow till varje nysatt planta? Det är en spännande tanke som väckte stor fascination och nyfikenhet. Det här är enligt deltagarna på plats ett perfekt exempel på konsumentdriven teknik - och en fantastisk möjlighet för mindre skogsägare.
Även vid nästa station visades drönare upp, men en mindre variant med helt andra sysslor än gödsling. Solvi erbjuder istället mjukvara för drönarinventering, där drönaren lokaliserar plantor med huvudsyftet att se hur många plantor som överlevt ett år efter plantering, det vill säga hur återväxten ser ut. Mjukvaran är ett stöd för inventerare till en relativt liten kostnad.
Produkten är färdigutvecklad och fungerar med befintliga drönare från de flesta leverantörer. Den ger en representativ bild av marken och justerar automatiskt i höjd när den tar bilderna. Data sparas för användaren att gå tillbaka till för att spåra förändringar i planteringarna. Eftersom drönaren kör nära marken där det inte är så mycket vind brukar väderförhållanden inte vara något problem.
Genom att kontrollera återväxten får skogsägaren bättre koll på vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att optimera och maximera tillväxten. Kanske genom gödsling, återplantering då många plantor dött, eller röjning för att ge plantorna rum att växa?
Sist men inte minst fanns skaparna av världens mest nedladdade skogsapp på plats! Appen heter Arboreal trädhöjd och mäter träden med AR-teknik, direkt i mobilen. Appen Arboreal skog kan dessutom mäta hur många kubikmeter skog som finns i det inventerade området. Den som gör mätningen får en uppfattning om när det är dags att gallra och kan även räkna ut vilka produkter man kan få ut vid en avverkning. Det är en komplett mätare som visar antalet träd per hektar, trädslag, diameterfördelning, medeldiameter, medelhöjd, grundyta och volym.
Samma dag som exkursionen hölls lanserade Arboreal dessutom helt nya funktioner som fick testas direkt av potentiellt nya användare i sin rätta miljö. Både positiva utrop och noggrant formulerade frågor ställdes av testarna – vilket vi hoppas bidrog till insikter för vidare utveckling av appen. De nya funktioner som presenterades var automatisk identifiering av trädslag, manuell korrigering av trädslag i appen och en varning om trädet ligger utanför provytan. Utvecklingen av dessa funktioner har gjorts med stöd av Skogstekniska klustret inom den testbädd vi har tillsammans med gänget på Arboreal.
Den 29e september blev en dag att minnas. Vi fick mycket att tänka på och tror inte att någon av besökarna lämnade Degerön utan hopp om nya tider i skogsbruket. Under dagens avslutning hördes entusiastiska utrop om stationernas sammantagna uppvisningar: ”Skogssidan har ett smörgåsbord av teknik framför oss, vi måste bara lägga ihop pusslet. Idag har vi fått se stor innovationskraft!”
Nu är bara frågan hur vi tar oss an alla nya innovationer i vårt dagliga arbete, och när? Planer är under utveckling och vi räknar med många spännande projekt i framtiden. Att en exkursion för skogssverige är ett framgångskoncept för framtiden – det fick vi i alla fall goda kvitton på!
Exkursionen genomfördes inom ramarna för projektet Företagsdriven skogsinnovation, som finansieras av ERUF.
I första delen av detta reportage visade vi hur ny teknik kan förnya avverknings och markberedningsleden i föryngringskedjan, och i denna del bjuder vi på spännande nyheter inom plantering, gödsling och återväxtkontroll.
Med nya gödselmedel och ny teknik kan plantor gödslas i samband med planteringen, men gödslingen kan också upprepas för att snabba på den tidiga tillväxten. Framtidens plantskogar kommer utvecklas till friska ungskogar betydligt snabbare än i dag. Alla framtidens plantor är koordinatsatta och olika applikationer utvecklas för att vitalitetskontrollera plantor med hjälp av drönare och upprepa gödsling av levande plantor. På det här sättet kan en planta nå den höjd som dagens plantor når efter tio år – på sex år.
Under exkursionen var hela fyra stationer inriktade på hur skogen ska ses om efter planteringen. Vid den första visade CGI upp möjligheterna med HoloLens – den nya generationens smarta glasögon med inbyggd förstärkt verklighet (augumented reality).Tillsammans med andra applikationer som kan samla in data skulle HoloLens och dess gränssnitt kunna ha mycket stora möjligheter inom skogsbruket. Exempelvis som positioneringsverktyg för att visualisera plantor och trädtyper, färgmarkera träd och plantor samt samla in statistik.
CGI tror att HoloLens kommer att sjösättas i flera olika steg, där föraren flyttas från maskinen succesivt. Inledningsvis kan man till exempel använda HoloLens som ett förarstöd, där föraren sitter kvar i fordonet. HoloLens skulle även detektera om en person skulle komma i närheten av maskinen, och signalera till maskinen att stanna med, vilket är en helt avgörande förutsättning för säkerheten. Men det finns många andra tillämpningsområden. Med hjälp av HoloLens vid planteringen skulle varje plantas koordinater kunna lagras automatiskt. Och om andra system kan scanna av och inhämta data för det planterade hygget skulle framtidens återväxtkontroll kunna effektiviseras med hjälp av att HoloLens färgkodar plantorna utifrån dess hälsa och visualiserar vilka som till exempel blivit angripna av skadedjur.
Tekniken kommer att kunna simulera hur ett område ser ut ända upp till 5 år framåt, vilket skapar utmärkta förutsättningar för en god planering av skogsbruket. CGI ser att HoloLens kan börja användas i nära framtid. Den är redan leveranssäker och skapar bättre flöden än i nuläget samtidigt som den utvecklar och förbättrar arbetsmiljösituationen och minskar skador, men för att HoloLens ska fungera krävs dock 5G-nät.
Koordinatsättning av plantor, exempelvis med hjälp av HoloLens, har potential att effektivisera många efterföljande led inom skogsbruket – exempelvis gödsling. Nordluft är start-up företaget som bygger på idén att använda drönare för att gödsla, antingen genom bredspridning eller genom så kallad dosmatning.
Under sina två verksamma år har de tagit fram ett spridningssystem med mycket hög kapacitet för såväl skogsbruk som jordbruk. Företaget har en testbädd (det vill säga ett innovationsutvecklingsprojekt i liten skala) tillsammans med Skogstekniska klustret och under dagen höll de uppvisningar i precisionsgödsling genom dosmatning via drönare. Drönaren väger 30 kg och kan lyfta nästan lika mycket last – i det här fallet gödselkulor.
Precisionsgödsling innebär att drönaren söker upp varje planta utifrån de GPS-koordinater som lagrats under planteringen. Drönaren stannar till, hovrar 3 meter över plantan och släpper ut en lagom dos med gödsel. Det gör att skogsägaren kan utgå från en skogsbilväg och manövrera gödslingen därifrån. Möjligheten att utgå från skogsbilvägar och att kunna köra lågt med drönaren gör att skogsägaren slipper både traktorer och helikoptrar. Jämfört med att gödsla med helikopter kan Nordlufts lösning, under perfekta förhållanden, kapa kostnaderna med 80%.
Efter en första gödsling kan koordinatsystemet användas för att söka upp plantor för återgödning i nästa steg. Önskas ännu större precision i gödslingen kan en mindre variant av drönare komma ännu närmare marken. För oss som var på plats var det tur att även denna stora drönare höll sig någorlunda nära marken då den täta dimman skymde sikten rejält.
Vid sidan om Nordluft presenterades en ny gödselprodukt som, till skillnad från de flesta befintliga produkter, kan användas redan vid planteringen. Produkten ArGrow är ett granulat i form av små gödslingskulor som maximerar föryngringens värde. När produkten tillförs direkt vid planteringstillfället skapar den förutsättningar för plantan att tillgodogöra sig det kväve som finns i marken. Det leder till större rötter som förbättrar plantans förmåga att ta upp vatten och näring från den omgivande marken. Under dagen visades praktexempel på välväxta plantor upp, med stora fina rötter som gödslats med produkten.
I nuläget kan utvecklarna av ArGrow se att effekten är större på tall än på gran, där plantan växer snabbare, klarar torka bättre och stimulerar rottillväxten effektivare än med tidigare produkter. Arevo har även ett flertal andra produkter och system som förbättrar och förenklar växtodling samtidigt som de minimerar växtodlingens miljöpåverkan.
Kanske får morgondagens planteringsmaskiner sällskap av Nordlufts autonoma drönare, som med perfekt precision doserar ArGrow till varje nysatt planta? Det är en spännande tanke som väckte stor fascination och nyfikenhet. Det här är enligt deltagarna på plats ett perfekt exempel på konsumentdriven teknik - och en fantastisk möjlighet för mindre skogsägare.
Även vid nästa station visades drönare upp, men en mindre variant med helt andra sysslor än gödsling. Solvi erbjuder istället mjukvara för drönarinventering, där drönaren lokaliserar plantor med huvudsyftet att se hur många plantor som överlevt ett år efter plantering, det vill säga hur återväxten ser ut. Mjukvaran är ett stöd för inventerare till en relativt liten kostnad.
Produkten är färdigutvecklad och fungerar med befintliga drönare från de flesta leverantörer. Den ger en representativ bild av marken och justerar automatiskt i höjd när den tar bilderna. Data sparas för användaren att gå tillbaka till för att spåra förändringar i planteringarna. Eftersom drönaren kör nära marken där det inte är så mycket vind brukar väderförhållanden inte vara något problem.
Genom att kontrollera återväxten får skogsägaren bättre koll på vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att optimera och maximera tillväxten. Kanske genom gödsling, återplantering då många plantor dött, eller röjning för att ge plantorna rum att växa?
Sist men inte minst fanns skaparna av världens mest nedladdade skogsapp på plats! Appen heter Arboreal trädhöjd och mäter träden med AR-teknik, direkt i mobilen. Appen Arboreal skog kan dessutom mäta hur många kubikmeter skog som finns i det inventerade området. Den som gör mätningen får en uppfattning om när det är dags att gallra och kan även räkna ut vilka produkter man kan få ut vid en avverkning. Det är en komplett mätare som visar antalet träd per hektar, trädslag, diameterfördelning, medeldiameter, medelhöjd, grundyta och volym.
Samma dag som exkursionen hölls lanserade Arboreal dessutom helt nya funktioner som fick testas direkt av potentiellt nya användare i sin rätta miljö. Både positiva utrop och noggrant formulerade frågor ställdes av testarna – vilket vi hoppas bidrog till insikter för vidare utveckling av appen. De nya funktioner som presenterades var automatisk identifiering av trädslag, manuell korrigering av trädslag i appen och en varning om trädet ligger utanför provytan. Utvecklingen av dessa funktioner har gjorts med stöd av Skogstekniska klustret inom den testbädd vi har tillsammans med gänget på Arboreal.
Den 29e september blev en dag att minnas. Vi fick mycket att tänka på och tror inte att någon av besökarna lämnade Degerön utan hopp om nya tider i skogsbruket. Under dagens avslutning hördes entusiastiska utrop om stationernas sammantagna uppvisningar: ”Skogssidan har ett smörgåsbord av teknik framför oss, vi måste bara lägga ihop pusslet. Idag har vi fått se stor innovationskraft!”
Nu är bara frågan hur vi tar oss an alla nya innovationer i vårt dagliga arbete, och när? Planer är under utveckling och vi räknar med många spännande projekt i framtiden. Att en exkursion för skogssverige är ett framgångskoncept för framtiden – det fick vi i alla fall goda kvitton på!
Exkursionen genomfördes inom ramarna för projektet Företagsdriven skogsinnovation, som finansieras av ERUF.
