Doktor i robotik anställdes på Cranab

June 28, 2019

Daniel Ortíz Morales, ingenjör och doktor i robotik, blev genom samarbete med Skogstekniska klustret anställd på Cranab i Vindeln, först på halvtid och nu på heltid.


Att gå från akademin till industrin har varit spännande, tycker Daniel som jobbat på Cranab ett år nu. Och visst finns det skillnader:

– Som forskare är man beroende av sina anslag, men när man väl har fått dem så är det bara att köra på. I ett kommersiellt företag måste man övertyga människor i ledande position om att ens utvecklingsprojekt är värda att satsa på. Jag har blivit bättre på att pitcha! säger han.

Från Mexiko till Sverige
Daniel Ortiz Morales var redan under barndomen i Mexiko intresserad av matematik. Så småningom studerade han till ingenjör och när det blev dags att söka sig till masternivå, flyttade han till Sverige, med goda referenser från sin professor.


I Umeå har han fördjupat sitt intresse för kontrollsystem och 2015 doktorerade han med en avhandling om rörelsekontroller och robot-applikationer. Ett uppdrag som senare ledde till att han blev anställd av Skogstekniska klustret 2017.

Avancerad kompetens
– Det är centralt att vi knyter till oss personer med den här typen av avancerad kompetens. Den kommer att bli avgörande för utvecklingen i branschen, säger Linda Nyström, vd på Skogstekniska klustret.


Här arbetade Daniel bland annat med att installera hård- och mjukvara i en skogsmaskin som fungerar som testbädd för olika experiment och regleralgoritmer. Så småningom började han jobba halvtid på Cranab med att utveckla deras vägröjningsmaskiner.

– Jag utvecklar prototyper för industriella applikationer som gör systemen lättare att hantera för operatörerna. I slutändan handlar det om att få ut nya produkter på marknaden, förklarar han.


Pröva en ny kompetens
Halvtidsanställningen som möjliggjordes genom samarbete med Skogstekniska klustret, gav Cranab chansen att prova en helt ny kompetens. Så småningom anställdes Daniel på heltid. Han tycker att fler företag borde göra liknande satsningar inom exempelvis automation.


– Utvecklingsarbete tar tid och kostar pengar, men det måste göras om man vill fortsätta vara relevant på marknaden, säger han och tillägger:

– Att samarbeta i innovationsprojekt med Skogstekniska klustret är en jättebra start. På det sättet kan företag utveckla prototyper med låg risk.

Fotnot
Vill du veta mer om hur du kan samarbeta med oss på Skogstekniska klustret? Hör av dig så kan vi diskutera möjliga upplägg.

Bilaga

Författare: