När det kommer till att skapa en mer jämställd skogssektor är det inte vad vi tycker som spelar roll, utan hur vi beter oss. Och det är männen som måste göra jobbet. Det menar Jesper Fundberg, maskulinitetsforskare och ledarskapsutvecklare som föreläste på konferensen ”Från #metoo till handling”.
– När jag frågade publiken verkade de tycka att grabbigheten är mer utbredd i dag. Det är förstås oroande, säger han.
Jesper Fundberg är sedan tolv år forskare och universitetslektor i etnologi vid Malmö universitet. Han anlitas som ledarskapsutvecklare i näringslivet och är för närvarande knuten till Polisen, där han hjälper kåren att bli bättre i sin hantering av kön, etnicitet och makt. I oktober 2018 gav han en uppskattad föreläsning på konferensen ”Från #metoo till handling”, som arrangerades av Skogstekniska klustret, skogslänet Västerbotten och Nolia.
#slutavverkat
Under föreläsningen refererade Jesper Fundberg bland annat till Ella Johanssons kulturhistoriska avhandling ”Mannen i skogen”, som tar upp skillnaden mellan en mogen maskulinet kontra ”grabbighet”, som kan innebära en sexistisk jargong och överträdelser av kvinnors kroppsliga integritet. Problem som har belysts i branschens eget metoo-upprop, med hashtaggen #slutavverkat.
Att vara självklar
Beskrivningen av maktstrukturerna i skogsnäringen skiljer sig inte märkbart från andra branscher, där mannen är norm. Män tenderar att backa upp och uppmärksamma varandra, och kvinnorna hänger på, eftersom det är det som förväntas av dem.
– Mannen är given i skogsnäringen och det är det yttersta privilegiet, att vara självklar. En man får representera sin profession och vara en egen individ, medan en kvinna i första hand ses som just kvinna, säger han.
Männens beteende
Om skogsnäringen menar allvar med att få in fler kvinnor, då är nyckeln att jobba med männen och deras beteende:
– Det vi vet är att kvinnor slutar, oftast på grund av att män har bettet sig illa. Det rimliga är därför att jobba med männen. Ofta fokuserar man bara mer på kvinnorna. Man uppmuntrar dem gå kurser och bygga nätverk. Därmed reproducerar man idén om att män är självklara och att de inte kan förändras.
Bär på en sorg
Jesper Fundberg rekommenderar att företag riktar jämställdhetsinsatser mot grupper av män och låter processen ta tid. Det är värt det, en mer jämställd arbetsplats gynnar kvinnorna, men även männen:
– Många bär på en sorg över vad man bidrar till. Det märker jag när vi skrapar lite på ytan. När vi kommer över den fasen, så lär vi oss att hantera konflikter bättre, så att problemen inte ramlar i knät på kvinnorna, så som ofta är fallet.
– Mycket av friktionen på arbetsplatserna är i sig ”könad”. När vi gör oss av med onödiga föreställningar om kvinnligt och manligt, vinner vi tid och energi och bli mer effektiva med våra arbetsuppgifter.
Var och en leder sig själv
Att aktivt arbeta med jämställdhet är förstås en ledarskapsfråga, men det är också viktigt att var och en leder sig själv mot ett schysstare beteende, menar Jesper Fundberg:
– Jag är inte så intresserad av attityder, det handlar om vad vi gör. För män innebär det ofta att bromsa, backa, tystna, hejda sig. Att stanna upp. Man måste inte höras hela tiden, man måste inte och ska inte ta på allas kroppar. Och ja, ibland så får hon gå före.
En av våra uppdrag i Skogstekniska klustret är att samarbeta för en mer jämställd skogssektor. Har ni tankar eller förslag, hör av er till oss!
När det kommer till att skapa en mer jämställd skogssektor är det inte vad vi tycker som spelar roll, utan hur vi beter oss. Och det är männen som måste göra jobbet. Det menar Jesper Fundberg, maskulinitetsforskare och ledarskapsutvecklare som föreläste på konferensen ”Från #metoo till handling”.
– När jag frågade publiken verkade de tycka att grabbigheten är mer utbredd i dag. Det är förstås oroande, säger han.
Jesper Fundberg är sedan tolv år forskare och universitetslektor i etnologi vid Malmö universitet. Han anlitas som ledarskapsutvecklare i näringslivet och är för närvarande knuten till Polisen, där han hjälper kåren att bli bättre i sin hantering av kön, etnicitet och makt. I oktober 2018 gav han en uppskattad föreläsning på konferensen ”Från #metoo till handling”, som arrangerades av Skogstekniska klustret, skogslänet Västerbotten och Nolia.
#slutavverkat
Under föreläsningen refererade Jesper Fundberg bland annat till Ella Johanssons kulturhistoriska avhandling ”Mannen i skogen”, som tar upp skillnaden mellan en mogen maskulinet kontra ”grabbighet”, som kan innebära en sexistisk jargong och överträdelser av kvinnors kroppsliga integritet. Problem som har belysts i branschens eget metoo-upprop, med hashtaggen #slutavverkat.
Att vara självklar
Beskrivningen av maktstrukturerna i skogsnäringen skiljer sig inte märkbart från andra branscher, där mannen är norm. Män tenderar att backa upp och uppmärksamma varandra, och kvinnorna hänger på, eftersom det är det som förväntas av dem.
– Mannen är given i skogsnäringen och det är det yttersta privilegiet, att vara självklar. En man får representera sin profession och vara en egen individ, medan en kvinna i första hand ses som just kvinna, säger han.
Männens beteende
Om skogsnäringen menar allvar med att få in fler kvinnor, då är nyckeln att jobba med männen och deras beteende:
– Det vi vet är att kvinnor slutar, oftast på grund av att män har bettet sig illa. Det rimliga är därför att jobba med männen. Ofta fokuserar man bara mer på kvinnorna. Man uppmuntrar dem gå kurser och bygga nätverk. Därmed reproducerar man idén om att män är självklara och att de inte kan förändras.
Bär på en sorg
Jesper Fundberg rekommenderar att företag riktar jämställdhetsinsatser mot grupper av män och låter processen ta tid. Det är värt det, en mer jämställd arbetsplats gynnar kvinnorna, men även männen:
– Många bär på en sorg över vad man bidrar till. Det märker jag när vi skrapar lite på ytan. När vi kommer över den fasen, så lär vi oss att hantera konflikter bättre, så att problemen inte ramlar i knät på kvinnorna, så som ofta är fallet.
– Mycket av friktionen på arbetsplatserna är i sig ”könad”. När vi gör oss av med onödiga föreställningar om kvinnligt och manligt, vinner vi tid och energi och bli mer effektiva med våra arbetsuppgifter.
Var och en leder sig själv
Att aktivt arbeta med jämställdhet är förstås en ledarskapsfråga, men det är också viktigt att var och en leder sig själv mot ett schysstare beteende, menar Jesper Fundberg:
– Jag är inte så intresserad av attityder, det handlar om vad vi gör. För män innebär det ofta att bromsa, backa, tystna, hejda sig. Att stanna upp. Man måste inte höras hela tiden, man måste inte och ska inte ta på allas kroppar. Och ja, ibland så får hon gå före.
En av våra uppdrag i Skogstekniska klustret är att samarbeta för en mer jämställd skogssektor. Har ni tankar eller förslag, hör av er till oss!
