Ett kortsiktigt skogsbruk i Amazonas gör att enorma värden går upp i rök. Den svenska modellen måste spridas globalt, menar Linda Nyström, vd på Skogstekniska klustret.
Vi skakas av bilderna från Amazonas. Tiotusentals bränder härjar i de brasilianska skogarna, med svåra konsekvenser för befolkningen på plats och för världens klimat. En del av bränderna är naturliga, men de flesta har startats av lantbrukare som vill frigöra odlingsmark.
– I Sverige är vi duktiga på skogsvård, vi vet att skogen är en resurs som måste förvaltas klokt och långsiktigt. Mer än någonsin måste vi dela denna kunskap vidare och stötta bönderna och skogsbrukarna, säger Linda Nyström, vd för Skogstekniska klustret och tillägger:
– Många jobbar redan med kunskapsutbyte över nationsgränserna. Enligt Ida Nyberg på LRF finns det exempelvis stort intresse för svensk skogsvård i Kina (något som DN uppmärksammade i en lång artikel förra året*). Men hur kan vi som bransch göra ännu mer och vad kan vi göra tillsammans?
Ett kortsiktigt skogsbruk i Amazonas gör att enorma värden går upp i rök. Den svenska modellen måste spridas globalt, menar Linda Nyström, vd på Skogstekniska klustret.
Vi skakas av bilderna från Amazonas. Tiotusentals bränder härjar i de brasilianska skogarna, med svåra konsekvenser för befolkningen på plats och för världens klimat. En del av bränderna är naturliga, men de flesta har startats av lantbrukare som vill frigöra odlingsmark.
– I Sverige är vi duktiga på skogsvård, vi vet att skogen är en resurs som måste förvaltas klokt och långsiktigt. Mer än någonsin måste vi dela denna kunskap vidare och stötta bönderna och skogsbrukarna, säger Linda Nyström, vd för Skogstekniska klustret och tillägger:
– Många jobbar redan med kunskapsutbyte över nationsgränserna. Enligt Ida Nyberg på LRF finns det exempelvis stort intresse för svensk skogsvård i Kina (något som DN uppmärksammade i en lång artikel förra året*). Men hur kan vi som bransch göra ännu mer och vad kan vi göra tillsammans?
