EUProjekt

Svenskt skogsbruk är världsledande när det gäller produktivitet och kvalitet. För att trygga detta även i framtiden krävs en kontinuerlig teknikutveckling. Skogsmaskinbranschen har emellertid små volymer och kostnaderna för utveckling är höga, eftersom maskinerna är komplexa. Att samarbeta i kluster är därför ett kostnadseffektivt sätt att gemensamt lösa problem.

Skogstekniska klustret kan beskrivas som en företagsdriven, råvarubaserad, kunskapsintensiv verkstad som vill förkorta ledtiden mellan forskning och nya produkter. Klustret kopplar samman företagen med forskarna och skaffar genom olika finansiärer fram medel för utvecklingsprojekt. Här finns alltså en innovationsmodell som hör dagen och framtiden till. En innovationsmodell med tillverkare, forskare, brukare och samhälle.

Tack vare samarbete med en mängd partners och finansiärer bedrivs för närvarande ett antal projekt.

 

Smart innovation – Samverkan för fler innovationer ökar tillväxt

Målsättningen med projektet är att de skogstekniska företagen ska öka sin samverkan med universitetsvärlden genom att öka antalet innovationer och testbäddar som inkluderar akademin.

  • En infrastruktur för samverkansprojekt mellan företag och akademi har skapats.
  • Företagen har ökad kunskap i projektbeställning och projektledning.
  • Klustret är ett förstahandsval för internationella kontakter om innovationer, hållbar skogsskötsel och skogsbruksteknik
  • Klustret är ett föredöme i jämställdhetsfrågor och bidrar till att förändra bilden av skogssektorn

Projektet bedrivs 2015 – 2018 och total budget för projektet är ca 12 miljoner. Finansiärer är Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Västerbotten, universitet, kommuner och Skogstekniska klustrets medlemmar.  Skogstekniska klustret är projektägare och SLU är samverkanspart.  Målgruppen för projektet är skogstekniska företag och deras kunder samt forskare med för klustret relevant kompetens. Projektets styrgrupp består av Urban Bergsten, SLU, Magnus Karlberg Luleå tekniska universitet, Agneta Marell, Umeå universitet, Åsa Fällman, Umeå kommun, Per-Anders Bjuggstam, Elforest Technologies och Martin Ärlestig, Komatsu Forest.

Den huvudsakliga aktiviteten i projektet kommer att bestå av att designa och genomföra 10-15 testbäddsprojekt inom områdena semiautomation, markskador, bioenergi, energieffektivisering, ny teknik för hållbart skogsbruk och nya områden. I projektet kommer också en infrastruktur för att underlätta samverkan mellan akademi och företag att utarbetas.  En seminarie-/workshopserie på temat hållbarhet kommer att genomföras.

Förväntade resultat efter projektet är att Skogstekniska klustrets ordinarie verksamhet har expanderat till att kunna genomföra och medfinansiera fler testbäddsprojekt i samarbete med akademin. Projektet ska också leda till ökad kompetens hos företagen i att initiera, bygga och driva innovationsprojekt och en väl fungerande infrastruktur för samverkan mellan företag och akademi.

EU   Logo-RegionAC_webb      umeakommun

 

Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, kommunerna Bräcke, Ludvika, Malå, Nordmaling, Vindeln, Örnsköldsvik

 

Smart Crane Control

Skogstekniska klustret är samordnare i projektet Smart Crane Control. Klusterföretagen Komatsu Forest och Cranab samt UMIT på Umeå universitet, SLU, Sveaskog och Holmen ingår i projektet, som finansieras av Kempestiftelserna. Robotforskaren Pedro La Hera är halvtidsanställd på projektmedel från Skogstekniska klustret. Kranar på skördare och skotare arbetar i terräng och under svåra förhållanden.  Att rätt och effektivt manövrera en kran på en skogsmaskin förutsätter avsevärd träning. Att effektivisera kranrörelserna, framförallt genom automation är intressant och angeläget. Syftet med projektet Smart Crane Control är att använda robotteknik för att underlätta maskinförarens arbete och förkorta utbildningstiden. Projektet avslutas 2015.

logo kempe

 

 

SNI – Skogens nya innovationer              

Fyra skogsbolag finansierar innovationer hos medlemsföretagen i Skogstekniska klustret. Den totala budgeten uppgår till ca 10 miljoner kronor, varav en mindre del går till administration. Projektet beräknas kunna pågå i maximalt fem år från och med 2014.  Ansökningar från klusterföretagen behandlas vid fyra styrgruppsmöten per år. Klustret är projektägare och i styrgruppen ingår representanter för skogsbolag och respektive skogsmaskintillverkare. Arbetssättet i projektet följer den framgångsrika modell som utarbetades i Sveaskogssatsningen och som bland annat har resulterat i att elva nya produkter kommit ut på marknaden.loggor FIFE

Sveaskog           Holmen logotype jpg_     SCA_vert_color_cmyk       Norra skogsbyran_logo_cmyk1_r

 

Skogskollo för tjejer

Skogskollo för tjejer vill förändra bilden av skogssektorn hos unga tjejer och det omgivande samhället. En positiv bild som visar på de möjligheter till arbete och utbildning som finns och som leder till en förbättrad framtida kompetensförsörjning inom skogssektorn. I projektet utvecklas konceptet som bygger på lägerverksamhet för tjejer till att omfatta fler aktörer, spridning regionalt med bibehållen kvalitet, ökad jämställdhetsintegrering, ökad kunskap om utformning av aktiviteter riktade mot äldre ungdomar, bättre utvärdering av Skogskollos långsiktiga effekter och att Skogskollo sätts in ett större sammanhang kopplat till den nationella kompetensförsörjningen av de gröna näringarna.

Projektet pågår under 2015 och 2016. Skogstekniska klustret är projektägare och projektet genomförs i bred samverkan med Länsstyrelsen i Västerbotten och en rad olika aktörer kopplade till Skogen i skolan i Västerbotten och Västernorrland. Projektet finansieras av Länsstyrelsen Västernorrland, Region Västerbotten, Kungliga skogs- och lantbruksakademien och privata företag. Mer information om Skogskollo hittar du på www.skogskollo.se

LstY   Logo-RegionAC_webb   logo-ksla

 

Utveckling av nya högupplösta vattenkartor för skoglig planering

SLU äger projektet Utveckling av nya högupplösta vattenkartor för skoglig planering.  Sammarbetspartner är Sveaskog och Norra Skogsägarna.  Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten, IGIS och Skogstekniska klustret är intressenter.

Syftet med projektet är att utveckla högupplösta kartor över vattendrag och blöta marker i anslutning till bäckarna. Dessa kartor är tänkta att användas i den skogliga planeringen för att minska markskador i samband med drivning.

Med bättre, högupplösta kartor över blöta marker kan skyddet för miljön stärkas, påverkan på vattenkvaliten minskas och skyddet för de akvatiska organismerna och biodiversiteten öka. Samtidigt kan skogsindustrin spara tid och pengar genom att undvika stick- och basvägar i blöta svårtrafikerade områden samt minimera risken för fastkörningar och dyra restaureringar till följd avskador.

Vinnova har beviljat medel för projektet som pågår 2014-2018. Eftersom flera av de relevanta behovsägarna ingår i projektkonsortiet bedömer Vinnova att konceptet ”…ger förutsättningar för att forskningsresultaten kan nyttiggöras. På sikt kan kunskapen möjliggöra ett mer hållbart skogsbruk samt ökad effektivitet och stärkt konkurrenskraft för svensk skogsindustri.”

Vinnova_RGB           SLU_logo

 

Inkluderande tillväxt i skogssektorn genom innovativ samverkan

Luleå tekniska universitet driver projektet som syftar till inkluderande tillväxt i Norr- och Västerbottens skogssektor genom innovativ samverkan mellan näringsliv, akademi och samhälle i utveckling och utbyte av kunskaper, erfarenheter och metoder för jämställdhet och jämlikhet.

Skogstekniska klustret deltar i projektaktiviteterna och två av klustrets medlemsföretag, Komatsu Forest och Indexator, kommer att vara med i de praktiska pilotprojekt som ska genomföras i projektet. Projektet har synergieffekter med Smart innovation vad gäller kunskapsförmedling om jämställdhet. Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Länsstyrelsen i Norrbotten och Region Västerbotten. Mer info om projektet finns på www.ltu.se/inkluderandeskog

EU logga   Logo-RegionAC_webb   LTUwebb  BDlst

 

Sweetstock – Sustainable woody feedstocks

Metla är samordnare för Sweetstock (Sustainable woody feedstocks) som syftar till att åstadkomma ökad tillgång till biobaserat råmaterial inom EU. Till målen hör bl a att visa hur man inom EU kan ta fram 20 % mer skogsråvara till industrin genom bra skogsskötsel. Sweetstock ska introducera och demonstrera intelligenta och resurssmarta maskiner och transporter samt lägga fram en policy för hållbar trästrategi och ekosystemtjänster för skogsägare.

Sweetstock ingår i EIP, The European Innovation Partnership on Raw Materials. EIP är inget finansieringsorgan utan en plattform för intressenter i form av industri, samhälle, akademi och organisationer. Här görs inspel till kommande ”call” till det nya ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont 2020.

I Sweetstock ingår partner från Finland, Sverige, Lettland, Tyskland och Spanien. Svenska partner är Skogforsk, SLU, Komatsu Forest och Skogstekniska klustret.https://ec.europa.eu/eip/raw-materials/en/content/sustainable-woody-feedstocks-bioeconomy

 

Nyligen avslutade projekt

 

FIFE – Företagsdrivna innovationer främjar export

Det övergripande målet med projektet som pågått från och med juni 2012 till och med augusti 2015 har varit att skapa nya internationella marknader samt att ta fram nya innovationer/produkter ute på marknaden.

Klustret har arbetat med att säkra och stärka innovationsprocessen i medlemsföretaget, med internationalisering, ökad samverkan, jämställd skogssektor och miljöfrågor. Internationaliseringsarbetet har resulterat i att Skogstekniska klustret har blivit mer känt internationellt, etablerat ett större internationellt nätverk och fått en ökad kännedom om ett antal marknader. Svenskt skogsbruk och skogsteknik har också uppmärksammats på nationell nivå som en viktig kompetens att paketera och exportera gemensamt.

Tack vare projektet har klustret stärkts genom en förbättrad struktur för innovationsprocessen, fördjupad samverkan med akademin och genom att klustret kunnat anställa fler personer med kompletterande kompetens, däribland en nyckelkompetens inom robotik. En utförligare redovisning av projektet finns i Slutrapport text FIFE.

Tillvaxtverket_300pxwebb         Logo-RegionAC_webb   regiongavleborg_webbregiongavleborg_webb     regiongavleborg_webbregiongavleborg_rgb         LstY               umeakommun

Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, kommunerna Vindeln, Örnsköldsvik, Hudiksvall, Malå, Bräcke

 

SCHEP – Strategi och utmaningar vid utveckling av specialiserad drivningsteknik för skogsenergiskörd

Projekt SCHEP avslutades 2014 och var ett samarbetsprojekt mellan SLU, Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och Skogstekniska klustret. SLU var projektägare. I projektet intervjuades skogsägare, maskintillverkare och andra intressenter. Syftet med projektet var att underlätta utveckling och kommersialisering av specialiserad drivningsteknik för skogsenergiskörd. Projektet utarbetade en nulägesbeskrivning, en SWOT-analys och en handlingsplan.

Enligt SWOT-analysen finns det en god potential för nya skogssortiment att bidra till att minska beroendet av fossila bränslen i både produkter och till energi. Vidare framgick att finns det bara en efterfrågan på råvaran så finns det alla möjligheter att ta fram ny teknik, det är kapital och incitament som saknas. Handlingsplanen utmynnade till stor del i frågan om det finns en övergripande gemensam målsättning i Sverige om att nå upp till en hög och uthållig nivå på storskalig skörd av skoglig biomassa för energiändamål.

Frågan är central för att uppnå stabilitet på marknaden och därmed stabila förutsättningar för att utveckla specialiserad drivningsteknik för skogsenergiskörd. En lönsam sådan specialisering kommer troligen oftast att handla om anpassning eller utveckling av hela kedjan (logistik, drivningsmetoder och -system samt maskiner och redskap) så att den är optimerad för såväl konventionell rundvirkeshantering som för nya skogliga biomassasortiment som GROT, stubbar och ungskog. Energimyndigheten var huvudfinansiär.

 logo energi

 

Från macho till modern – Jämställdhet i skogsbrukets arbetsorganisati0ner

Vinnova har medfinansierat projektet Från macho till modern – Jämställdhet i skogsbrukets arbetsorganisationer som bedrivits 2013-2015. Luleå tekniska universitet har varit projektägare med Skogstekniska klustret och Sveaskog som aktörer. Tillsammans har de involverade aktörerna kunnat bidra med en ökad insikt i de teoretiska, praktiska och samhälleliga aspekter som påverkar skogsnäringens genusmönster.

Samtidigt har det under projektets gång blivit tydligt att ännu fler aktörer från akademi, näringsliv och samhälle behöver involveras i den fortsatta processen för att dessa insikter ska omvandlas till faktisk förändring på en strukturell nivå. Som det konstateras i

Sveriges nationella jämställdhetsstrategiför skogsnäringen finns det ett ömsesidigt beroende mellan utbildning, arbetsliv och skogsägande som kräver simultan förändring på flera fronter. Jämställdhetsinsatser inom dessa tre områden kan dra nytta av en korsbefruktning av forskning, politik och praktik.

Slutrapporten och ytterligare information: www.ltu.se/genusiskogen

. LTUwebb      Vinnova_RGB

 

INFRES – Innovative and Effective Technology and Logistics for Forest Residual Biomass Supply in the EU

Det internationella forsknings- och utvecklingsprojektet INFFRES har finansieras av EU:s 7:e ramprogram för forskning och utveckling. Det syftade till att effektivisera tillvaratagande och transporter av skogsenergi till värme, kraft och bioraffinaderi. Inriktningen var ny teknik och utveckling av nya maskiner för gallring och tillvaratagande av överbliven biomassa efter drivningar.

Projektet drevs av finska skogsforskningsinstitutet Metla. I Sverige har SLU och Skogforsk forskningsintressenter och klustret varit SME-part.

Projektet avslutades i augusti 2015. Resultat och sammanfattande rapport finns att läsa på projekts hemsida http://www.infres.eu/

logo Infres    7 ramprogrammet     EU logga

 

Beröringsfri mätning

Mätningen av trädstammars diameter vid avverkning är avgörande för skogsbrukets förmåga att leverera stockar i enlighet med sågverkens beställningar. Genom att mäta med laser och kamera kan skördaraggregaten ställas in för beröringsfri mätning. Beröringsfria givare ger säkrare mätning, bättre aptering och minskat spill i värdekedjan. Idag görs mätningen med kvistknivarna. Beröringsfri mätning kan förbättra skördarnas produktivitet genom att man kan släppa på knivtrycket och öka matningshastigheten. Projektet avslutas 2015 men en fortsättning planeras.

Projektet har finansierats av Vinnova via branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin, av Skogforsk via egna intressentmedel, av Rundvirkesstiftelsen och av en intressentgrupp bestående av företagen Holmen Skog AB, SCA Skog AB, Stora Enso Skog, Sveaskog Förvaltning AB, Södra Skogsägarna ek. för., Dasa Control System AB, Komatsu Forest AB, Rottne Industri AB, SP Maskiner AB.

Företagen i intressentgruppen har också bidragit med naturainsatser i form av projektarbete, maskinresurser m m. Skogstekniska klustrets medverkan har finansierats av medel från Region Västerbotten och Vinnova.