Välkommen till en rikskonferens om normkritik i skogen!

Postad: 04 Sep 2018, 08:51 | Författare: | Kategori: Nyhet | Tags: , , , , ,

Indexator Rotator systems är ett av tre goda exempel som kommer att medverka på konferensen. Linda Lönnerskog, personalspecialist, kommer att visa på hur den jämställda arbetsplatsen skapas genom ett integrerat och strukturerat arbete.

Det är viktigt att förändra strukturer och föreställningar som begränsar kvinnor och män att aktivt bruka, äga, vistas  och arbeta i skogen. 

Därför är Skogstekniska klustret tillsammans med övriga parter i Skogslänet med och arrangerar en konferens med rubriken ”Från #metoo till handling” som hålls på Nolia i Umeå 23 oktober i just detta ämne.

För oss är det viktigt att ge verktyg för att kunna arbeta vidare med att göra skogssektorn mer inkluderande för alla.  Därför får alla deltagare med sig skriven dokumentation men också delta i en workshop med Melinda From.

Medverkar gör bland andra IKEA men också föreläsare som Tomas Gunnarson, mer känd som Genusfotografen. Det bjuds också på goda exempel från Indexator, SLU och Swedlist.

Kom och låt dig inspireras och få med dig verktyg som bidrar till bestående förändring.

Länk till anmälan hittar du  här.

Mer om programmet för dagen kan du läsa i Inbjudan Skogskonferens 23 oktober.

Välkommen!

 

 

Konferensen delfinansieras inom Skogstekniska klustrets projekt Smart innovation, som delfinansieras av bland annat Europeiska regionala utvecklingsfonden. 

Ny metod för att identifiera markskador

Postad: 29 Mar 2018, 15:30 | Författare: | Kategori: Nyhet

3D modell med hjälp av den nya tekniken som visar två olika hjulspår på marken.

Genom en studie vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har en ny undersökningsmetod tagits fram. En metod som i sin tur kan leda till nya skogsmaskiner och minskade markskador.

Mark som sammanpressas under tunga maskiner kan bland annat ge upphov till att jorden börjar ruttna. Ett stort problem som på många vis avgör när och hur en skogsmaskin kan köras på olika marker. Tidigare har det varit tidskrävande att undersöka konsekvenserna av skogsmaskinerna och det har saknats instrument som kan bearbeta all data.

Som resultat av en studie har forskare vid SLU nu utvecklat en ny undersökningsmetod som bygger på fotogrammetri. Fotogrammetri innebär att många bilder fotas på ett överlappande sätt i flera lager. Med hjälp av bilderna kan man mäta spårdjup av skogsmaskiners däck på flera nivåer via ett speciellt analysprogram.

Tomas Nordfjell, professor i skogsteknologi vid SLU är en av forskarna bakom studien och han ser många viktiga fördelar med metoden.

Hjulspåren på marken leder rakt ut i bäcken med kraftig slamtransport till följd. Foto Olle Rosenberg

– En viktig faktor är att kunna identifiera vilken typ av maskiner som är bättre än andra ur markskadesynpunkt. Andra tydliga fördelar är att det snabbt och korrekt går att undersöka ifall ett avgränsat avverkningsområde har stora markskador eller inte.

Fler positiva efterspel väntas av studien då den belyser frågor som berör många, allt från allmänhet, maskintillverkare, miljörörelser och myndigheter, till skogsbruket själva.


Från studie till potentiella produkter på marknaden

Studien som genomförts av forskarteamet har varit omfattande och på grund av att det i dag saknas kommersiella instrument för att mäta markskador har den även varit tidskrävande.

Vid en eventuell kommersialisering av metoden lyfter Tomas Nordfjell fram möjligheten att använda en flygande drönare för fotograferingen.

– Med drönare kommer man inte att kunna få samma noggrannhet som i denna studie, men fullt tillräckligt för att kunna göra praktiska utvärderingar, säger Tomas Nordfjell.

Ett internationellt samarbete
Studien har även blivit vetenskapligt publicerad i ”Scandinavian Journal Of Forest Research”. Skogstekniska Klustret har bland annat bidragit med en skotare till studiens genomförande, samt andra praktiska saker som har underlättat processen under studiens gång.

I nästa steg kommer Elena Marra – en italiensk student som ingick i forskarteamet i Sverige, numera doktorand vid Florens universitet – fortsätta att studera markskador med hjälp av den nya metoden.

– Elena kommer främst att fokusera på skillnaden i markskador mellan skotning och lunning som är en viktig fråga internationellt, avslutar Tomas Nordfjell.

Fakta skotning och lunning:

Lunning: Terrängtransport av virke där lasten helt eller delvis släpas mot marken. Den maskin som används kallas lunnare och är vanlig eller dominerande i USA och Kanada och den asiatiska delen av Ryssland.

Skotning: Terrängtransport av virke där lasten helt och hållet är upplyft. Den maskin som används kallas skotare och är helt dominerande i Sverige, Finland samt mycket vanlig i t ex Centraleuropa, Australien och Sydamerika

Källa: skogskunskap.se, wikipedia.se, Tomas Nordfjell.

Projektet har genomförts med hjälp av  Skogstekniska klustrets projekt Smart innovation som delfinansieras av bland annat Europeiska regionala utvecklingsfonden. 

Ny tallrik väcker stort intresse

Postad: 16 Mar 2018, 14:47 | Författare: | Kategori: Nyhet

 

2017 introducerade Bracke Forest sin gjutna tallrik på den svenska marknaden. Satsningen har varit lyckad och den goda försäljningen gör att företaget redan nu väljer att fokusera på nya marknader utomlands.
– Intresset för vår tallrik är stort och projektet har gått bra. Både skogsägare och entreprenörer har varit positiva vilket känns roligt, säger Klas-Håkan Ljungberg, VD Bracke Forest.

En tallrik är det markberedande organet på en markberedare som kallas harv. Att tallriken från Bracke Forest har fått ett sådant positivt mottagande beror dels på att den är gjuten istället för svetsad, och dels på utformningen av själva tanden. Tallriken har en tunn tand som kan utföra optimal markberedning under hela dess livslängd, vilket innebär att den kan skära torven och flytta upp jorden på den omvända torven.
– Den tunna tanden ger högre kvalitet på markberedningen. Alltså bättre planteringspunkter vilket ger en säkrare plantering, bättre tillväxt och slutligen bättre ekonomi i planteringen, säger Klas-Håkan Ljungberg

Goda resultat för tallriken

Redan under testfasen visade tallriken på mycket goda resultat och uppfyllde kraven på motstånd mot slitage samt hållbarhet. Bracke Forests förväntningar inför lansering har därför varit höga.

– Tallriken har stor betydelse för markberedningsresultatet och då är det viktigt att testa produkten noga så att resultatet blir så bra som möjligt. Vi är stolta över att den tallrik vi utvecklat uppfyller kraven och att den håller ett lägre pris jämfört med andra tallrikar. Dessutom är den enklare att hantera vilket minskar skaderisken vid montering och demontering, säger Klas-Håkan Ljungberg.

Samverkande krafter
Under projektet och utvecklingen av tallriken har Bracke Forest fått stöd av Skogstekniska klustret som bidragit med både kunskap och kontakter. De har stöttat i arbetet med  projektansökan, hållit kontakten med Skogsbolagen samt agerat som rådgivare i de testförsök som gjorts för att Bracke Forest slutligen kunde dokumentera resultaten i jämförelse med den gamla modellen.

– Samarbetet med Skogstekniska klustret har som vanligt gått bra. Nu siktar vi mot att introducera tallriken på fler marknader, avslutar Klas-Håkan Ljungberg.

 

Projektet Gjutna Tallrikar har genomförts med hjälp av  Skogstekniska klustrets projekt Smart innovation samt projektet Skogens Nya Innovationer. Projekten delfinansieras av bland annat Europeiska regionala utvecklingsfonden och skogsföretagen Holmen, SCA och Sveaskog.

Vi måste prata om Skogen!

Postad: 15 Feb 2018, 09:04 | Författare: | Kategori: Nyhet

De tre ordförandena: Karin Perers Mellanskog, Lena Ek Södra Skogsägarna och Eva Färnstrand Sveaskog i samtal om hot och möjligheter med skogen.

” Vi får skärpa oss och ta ansvar i debatten” var Tomas Lundmarks, professor vid SLU, budskap när han under Skogens dag talade om etik och moral i skogen. Han åsyftade främst sina forskarkollegers tendenser till att vilja splittra och elda på debatten istället för att reda ut begreppen för ökad kunskap och förståelse. Skogens dag som anordnas i anslutning till Västerbottensveckorna på Grand Hôtel i Stockholm, bjöd i år på stort engagemang bland deltagarna och många bra diskussioner under skicklig ledning av moderatorerna Sverker Olofsson och Camilla Sandström.

Först ut var frågan kring jämställdhet och attraktiva jobb i skogen. Ett gott exempel på hur man kan arbeta för att nå ut till unga gavs när Lena Jonsson berättade om hur Skogstekniska klustret i bred samverkan genomföra Skogskollon för unga flickor. Hon pekade också på den brist på långsiktigt arbete som finns i Mälardalen där Skogens i skolan är vilande och ingen tydlig aktör för samverkan kring Skogskollo finns.

-Det är anmärkningsvärt att vi inte har några aktiviteter som främjar den långsiktiga kompetensförsörjningen i en av Sveriges mest tättbefolkade regioner.

EU och ”skymningslandet” hot mot skogen

Är EU ett hot mot svenskt skogsbruk? Ja blev resultatet av den mentometerundersökning som gjordes bland de drygt 100 deltagarna vid Skogens dag. Christoffer Fjellner, EU parlamentariker belyste hur olika synen på skogen och dess roll kan vara inom EU.

Gustaf Egnell, SLU gav en bra bakgrundsbild till vad skogen kan bidra till vad gäller klimatfrågan och han tog också upp andra miljöaspekter som den biologiska mångfalden. Han menade på att skogsbrukets företrädare måste nyansera sig i debatten och inte bara spela på ”klimatkortet”. Jan Terstad, Naturskyddsföreningen, höll med om det och sa att skogsbruket först måste se till att skogen brukas på ett trovärdigt hållbart sätt så att vi klarar den biologiska mångfalden. Hans slutsats var att när skogsbruket har gjort det ligger vägen öppen för bioekonomin.

Naturvård och brukanderätt var också de mest brännande frågorna som diskuterades när de tre kvinnliga ordförandena; Lena Ek, Södra Skogsägarna, Eva Färnstrand, Sveaskog och Karin Perers, Mellanskog äntrade scenen.

-Stoppa det juridiska skymningslandet kring artskyddsförordningens tillämpning som gör att enskilda skogsägare kommer i kläm uppmanade Lena Ek. Hon tog som exempel en skogsägare som stoppats från att avverka sin skog på grund av förekomst av tjäder. Kritiken mot artskyddsförordningen bottnar i att markägaren inte får någon ersättning när hen inte kan bruka sin skog till skillnad från Skogsvårdslagen där ersättning ges om ”markanvändningen avsevärt försvåras”. Lena Ek menade att artskyddsförordningen bör införlivas med övrig lagstiftning för ökad rättssäkerhet.

Nya jobb i skogen

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht lyfte upp den stora satsning på gröna jobb som regeringen gör under de kommande tre åren. Satsningen omfattar 910 miljoner och väntas kunna omfatta drygt 5000 nyanlända och långtidsarbetslösa.

Nya jobb inom bioekonomi pratade också Liisa Sarremaa från Finlands jord- och skogsbruksministerium om. Finland har ett ambitiöst program med målet att till år 2025 skapa 100 000 nya jobb och öka den bioekonomiska avkastningen med 40% till 100 miljarder i bioekonomin. Finland har också som målsättning att vara en ledande aktör i den europeiska omställningen mot bioekonomi. 

Utvecklar teknik för hållbarhet

Liselott Nilsson, Skogsstyrelsen berättade om den nya nationella laserskanningen som startar upp i mars 2018 och vilka möjligheter den ger vad gäller utveckling och stöd för skogsbruk och skogsägare.

Göran Nyberg, VD för företaget Olofsfors som tillverkar band för skogsmaskiner, berättade hur företaget jobbat med utveckling sedan 1980-talet för att få fram så bra band som möjligt. Det har resulterat i att de idag har över 100 modeller av band anpassade till olika markförhållanden. Göran framhöll att samverkan med forskningen har varit viktig för att komma framåt i arbetet och att det program (Skogens Nya Innovationer) som Skogstekniska klustret har med finansiering främst från SCA; Holmen och Sveaskog betyder mycket för Olofsfors.

Dagen avslutades med den hemliga gästen som var en klänning stickad av tråd gjord av papper och framtagen av Smart Textiles vid Borås högskola med målsättningen att klänningen ska gå att återvinna.

Läs gärna mer om Skogens dag och se fler bilder på SkogsSveriges hemsida.

Skogens Dag är ett återkommande arrangemang som arrangeras av Skogstekniska klustret, Länsstyrelsen Västerbotten, SLU och Umeå universitet 

Test av sågkedjor kan effektivisera kapning

Postad: 08 Feb 2018, 11:47 | Författare: | Kategori: Nyhet | Tags: , , , ,

Vid Skogforsks norra forskningsstation i Sävar pågår en studie av sågkedjor och hur de påverkar avverkningskapaciteten. Syftet är att effektivisera slipningen av sågkedjorna vilket i sin tur ska generera positiva effekter på kapaciteten och förbättra virkesvärdet.

Skördarens uppgift är central inom skogsindustrin och kapmomentet utgör upp emot 11 procent av maskinens effektiva arbete. Sågkedjans kapacitet är en avgörande faktor för att inte skördarens produktion ska hämmas. Att förkorta kaptiden skulle i sin tur kunna bidra till en ökad effektivitet och i slutändan ett ökat värde på virket.

Jämför kedjor från olika tillverkare
Tidigare studier har visat att det finns ett samband mellan kaptid och förekomsten av skador på virket. I december 2017 inleddes en ny studie där avverkningskapacitet och energiåtgång för nya kedjor testas. Kedjor från olika tillverkare och som slipats med olika metoder ingår i studien.
– Genom att effektivisera kapmomentet kan man öka skördarnas produktivitet och minska bränsleförbrukningen. En effektivare kapning innebär också att förekomsten av så kallade kapsprickor minskar vilket är bra för sågverken, säger Björn Hannrup, forskare vid Skogforsk, skogsbrukets branschforskningsinstitut.

Testas i Sävar
Studien genomförs vid Skogforsks forskningsstation i Sävar. Där finns en testanläggning med ett hydrauldrivet skördaraggregat från Komatsu Forest. Aggregatet är utrustat med ett flertal sensorer vilket gör det möjligt att studera kapförloppet i detalj.

Kapriggen som används i studien.

– Vi utvärderar sågkedjorna genom att kapa stockar med olika diameter, där vi mäter parametrar som kaptid, vridmoment för sågmotorn samt hydrauloljans tryck, flöde och temperatur, säger Mikael Andersson, forskningsingenjör vid stationen i Sävar.

Kunskapsöverföring
Resultaten från studien kommer att publiceras i en arbetsrapport från Skogforsk samt presenteras på ett seminarium med maskinförarinstruktörer. Det har visat sig vara ett framgångsrikt koncept för att föra informationen vidare till entreprenörer och maskinförare.
– Vi kommer nu kunna möta branschens behov av objektiv information kring sågkedjors prestanda. Från användare och tillverkare av kedjor samt från maskintillverkare och sliperier, säger Björn Hannrup.

Ett väl fungerande samarbete
Studien pågår till och med juli 2018 och genomförs via ett samarbete mellan Skogforsk, Sveaskog och Skogstekniska klustret.
– Om forskare kan komma fram till hur det går att korta ner kaptiden för skördaren så vinner hela skogsindustrin på det. Dessutom behöver våra klusterföretag som tillverkar skördare få ökad kunskap om olika kedjor och slipningar för att kunna göra sina produkter ännu effektivare. Därför är det viktigt att stötta den här typen av projekt. säger Lena Jonsson, projektledare vid Skogstekniska klustret.

– Att samarbeta med Skogstekniska klustret och våra andra partners har känts logiskt och har fungerat bra, avslutar Björn Hannrup.

 

Projektet finansieras inom Skogstekniska klustrets projekt Smart innovation, som delfinansieras av  Europeiska regionala utvecklingsfonden samt Sveaskog och Skogforsk.