Maria Hedblom, Niklas Swanemar och Sara Wikman

Niklas Swanemar, VD vid Olofsfors AB, har tilldelats Norra Skogsägarnas jämställdhetspris för 2013. Priset delades ut vid föreningens årsstämma. Maria Hedblom, Skogstekniska klustrets VD, belönades med föreningens utvecklingspris.

Norra Skogsägarnas jämställdhetspris utdelas årligen till en person som på ett påtagligt sätt verkat för ökad jämställdhet eller bidragit till att belysa frågor med anknytning till jämställdhet främst inom skogsnäringen.

– Genom ett genomtänkt och gediget arbete i det egna företaget har Niklas Swanemar starkt bidragit till ökad jämställdhet i den kraftigt mansdominerade skogsmaskinbranschen. Som förebild för andra företag har han dessutom på ett lysande sätt, både i media och vid föreläsningar, berättat om sitt eget arbete med jämställdhet, säger Norras VD Pär Lärkeryd och fortsätter:

– Niklas jämställdhetsarbete har även resulterat i en uppmärksammad kampanj där Olofsfors AB, två år i rad, har auktionerat ut ett par rosa boggiband till skogsmaskiner. Intäkterna har oavkortat gått till bröstcancerforskningen.

För sitt stora engagemang och ett mycket målinriktat arbete med att lyfta fram skogstekniska innovationer erhöll Maria Hedblom Norra Skogsägarnas utvecklingspris. Hennes arbete har starkt bidragit till att ett flertal nya produkter nått marknaden. Exempel på detta är kranar som når runt träd och en ny konstruktionsprincip för hjulboggis som ger mindre skadlig markpåverkan.

Med jämställdhetspriset och utvecklingspriset följde penninggåvor på 5 000 respektive 15 000 kronor. Niclas Svanemar och Maria Hedblom avsatte oavkortat sina prispengar till en fond hos Skogstekniska klustret. Fondens ändamål ska vara att belöna skolklasser som utvecklar jämställdhet. Skolorna ska vara belägna inom klustrets verksamhetsområde, dvs norra Sverige.

Vid Norras stämma utdelades även ett ungdomsstipendium till Sara Wikman, Björnlandsbäck mellan Pengsjö och Gräsmyr i Västerbotten. Genom att tro på framtiden och bli både skogsägare och röjningsentreprenör är Sara en förebild för många unga, och även ett bevis på det går alldeles ypperligt att vara ung kvinnlig skogsföretagare.

Ryssland är en enorm tillväxtmarknad för skogsmaskiner och mekaniseringen sprids snabbt. Det leder till stor efterfrågan på såväl nya som begagnade skogsmaskiner.

På marknader som exempelvis Sverige och Finland är efterfrågan på begagnade skogsmaskiner begränsad. På tillväxtmarknader kan däremot en begagnad maskin vara ett första insteg till mekanisering av arbetet. En ny hemsida, www.lesmachines.ru, samlar begagnade skogsmaskiner som är till salu i Ryssland.

– Att leverera begagnade skogsmaskiner på en tillväxtmarknad är en utmaning, berättar Jari Alahuhtala, vd för Komatsu Forest i Ryssland. På de flesta tillväxtmarknader finns det till en början ett behov av begagnade skotare.  Så har det även varit i Ryssland, men nu upptäcker också fler och fler att skördare är konkurrenskraftiga mot motormanuell avverkning.

När det gäller begagnade maskiner till Ryssland exporteras de flesta från Sverige, Finland och Tyskland. Maskinerna säljs via återförsäljare runt om i Ryssland. Återförsäljarna ansvarar också för service, underhåll och reservdelsförsörjningen.

– Det är viktigt att vi har en duktig organisation som kan stötta de kunder som väljer att köpa begagnade maskiner av oss, även om förståelsen är stor i Ryssland att man inte alltid kan ha nära till en servicegivare när man ger sig in i nya områden. Vi kan även hjälpa kunder och maskinförsäljare att importera maskiner till Ryssland som de själva hittar i Europa.

I Ryssland är det slutavverkning som gäller. Det betyder att det i första hand är mellanstora och stora maskiner som är intressanta. Med stora avstånd är det givetvis en fördel med skotare som kan lasta mycket. – Komatsu 890 finns det stor efterfrågan på och 941:an har också sin plats i Ryssland, säger Jari Alahuhtala.

Begagnade maskiner säljs även till andra tillväxtmarknader än Ryssland. Baltikum och andra länder i östra Europa är marknader som efterfrågar begagnade maskiner. – Att leverera begagnade maskiner till tillväxtmarknader är inte bara bra för mekaniseringen där, utan också bra för entreprenörerna på de mogna marknaderna eftersom andrahandsvärdena hålls uppe.

Nytt utbildningscenter för skogsmaskinförare

Komatsu Forest har en lång tradition av att samarbeta med skolor för utbildning inom skogsbruket i Ryssland, och ger ett omfattande stöd exempelvis i form av teknisk utrustning och kompetensutveckling. I dagsläget samarbetar Komatsu Forest med fler än tio olika skolor över hela Ryssland, bland annat i Leningrad oblast, Karelen, Komi, Arhangelsk, Marij L, Tatarstan, Sverdlovsk, Fjärran Östern och nu – Sibirien.

Ett nytt utbildningscenter för skogsmaskinförare har öppnats i Divnogorsk i Krasnoyarsk territoriet i centrala Ryssland. I samarbete med Divnogorsk skogstekniska skola erbjuds en modern förarutbildning i regionen. I Divnogorsk finns möjlighet till kvalificerad förarutbildning för såväl skotare som skördare. Utbildningen består av både teori och praktisk körning i moderna maskiner samt i simulatorer.

Komatsu Forest bidrar också med kompetensutveckling av personal och teknisk utrustning. Kunderna får möjlighet att utbilda sina förare och mekaniker lokalt utan att resa flera tusen kilometer till Komatsu Forest Ryssland DC. Detta ger ytterligare fördelar för kunderna som köper maskiner från Komatsu. – Vi tycker att det är viktigt att bidra till att det finns kvalificerade förare i hela Ryssland, säger Jari Alahuthala, vd för Komatsu Forest i Ryssland.

Oryx Simulations AB tar över ansvaret för support och försäljning av Komatsu Forests skogsmaskinsimulatorer. Komatsu Forest behåller dock rättigheterna till simulatorerna samt ansvar för utveckling.

–Med organisationsförändringarna får simulatorerna en helt egen supportavdelning. Ansvarsfördelningen blir tydligare och kunderna kommer att uppleva en förbättring, säger Sten Kanebo, försäljningschef för Komatsu Forest Sweden.

Samtidigt lanseras också tre nya simulatorer för skördare, skotare och skogsanpassade grävmaskiner. I de nya simulatorerna är körningen ännu mer verklighetstrogen med bättre grafik och mer realism i fysiken. De nya simulatorerna är mer utbildningsbaserade än tidigare versioner och fokus ligger tydligt på körteknik och arbetsplanering för att förbättra metodikträningen.

I de nya simulatorerna uppför sig maskinerna på samma sätt som de gör i skogen. Fysiken är mer realistisk, vilket exempelvis kan handla om hur aggregatet beter sig vid anläggningen till trädet eller hur stockarna rör sig vid skotning. Även det grafiska utseendet har utvecklats och blivit mer verklighetstroget.

Den nya skördarsimulatorn har numera 3 stycken 55 tums skärmar som bildar en 120 graders vy framför simulatorns stol. Det gör körupplevelsen mer lik verkligheten och underlättar den metodiska träningen. Skotarsimulatorn har en 47 tums skärm. De nya simulatorerna är även driftsäkrare.

Samarbetet mellan Komatsu Forest, dåvarande  Valmet, och Oryx startade redan 1999 som en avknoppning från Umeå universitet. Grunden för simulatorerna är att utifrån avancerad beräkningsteknik bygga simuleringsplattformar för utbildning av fordonsförare.

Ungefär 35 % av skogen i Västerbotten ägs av kvinnor, men få kvinnor är aktiva i skogsvärlden. Den är av tradition mansdominerad. Skogskollo för tjejer är ett sätt att öka jämställdheten och väcka intresse för utbildning och sysselsättning i skogen.

Västerbotten är i verklig mening ett skogslän. Mer än hälften av länets yta utgörs av produktiv skogsmark och skogen skapar sysselsättning åt tusentals personer. Men Västerbotten ligger också i framkant vad gäller jämställdhetsfrågor och var först i landet med att ta fram en regional jämställdhetsstrategi för skogssektorn.

Kvinnliga skogsägare är den största gruppen kvinnliga företagare i Sverige, men få kvinnor arbetar i eller med skogen. Ett led i att förändra och föryngra skogssektorn är att arbeta med nästa generation. Skogskollo för tjejer vänder sig till flickor i Västerbotten som börjar årskurs 6 till hösten.

Under ett par dagar i augusti får flickorna chans att på olika sätt uppleva och utforska skogen. På programmet finns allt från att köra skogsmaskin till att skapa med material från skogen och självklart att leka, grilla och umgås med nya vänner. Skogskollo hålls på två platser i länet: Naturbruksgymnasiet Burträsk, 12-13 augusti och Forslundagymnasiet Umeå 14-15 augusti.

Skogstekniska klustret är projektägare för kollot och genomförandet sker i samarbete med Länsstyrelsen Västerbotten, Mera Skog i Västerbotten, Norra skogsägarna och Swedbank. Anmälan kan göras fram till och med 31 maj på www.skogskollo.se. Information om kollot finns även på Facebook.

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Skogstekniska klustret deltar i ett internationellt forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar till effektivisera tillvaratagande och transporter av skogsenergi till värme, kraft och bioraffineri. Projektet finansieras av EU:s 7:e ramprogram för forskning och utveckling.

Totalt 23 partner i 8 länder deltar i projektet. De ledande skogliga forskningsorganisationerna är involverade liksom utvecklingsaktörer inom skogsavverkning och transport, bränslehanetering och IT. Projektet, Innovative and Effective Technology and Logistics for Forest Residual Biomass Supply in the EU –INFRES, ska pågå under tre år och har en budget på omkring 4,2 miljoner €.

EU är på god väg att uppnå sitt klimatmål om att 20 procent av energin ska komma från förnybara källor 2020. Med mer energi från förnybara energikällor är nödvändigt för att EU ska kunna minska sitt beroende av importerad energi och samtidigt främja innovation och sysselsättning. INFRES är inriktat på ny teknik och ska utveckla nya maskiner för gallring och tillvaratagande av överbliven biomassa efter drivningar. Nya lösningar ska prövas och utvärderas.

Bracke Forest har vidareutvecklat den skördarprototyp som 2011 togs fram av togs fram av Bracke Forest i samverkan med Skogstekniska klustret, SLU och Sveaskogs 10-miljonerssatsning. Röjningsaggregatet Mama monteras på skördarens kran och samlar ihop och skördar klent energivirke på ett mycket effektivt sätt. Mama är exempel på en lösning som kommer att kunna utvärderas.

INFRES leds av det finska skogsforskningsinstitutet Metla under ledning av professor Antti Asikainen.

–Utifrån resultaten av aktuell finländsk och svensk skogsenergiforskning kan vi fortsätta att tillvarata skogsenergi med nuvarande metoder till slutet av detta århundrade utan att det hotar vår skogsnatur eller skogsekonomi, säger professor Asikainen.

Forskning och teknisk utveckling kan förändra teknik och traditionella metoder så att det blir möjligt att skaffa fram ytterligare skogenergi på ett hållbart och lönsamt sätt.

–Utmaningen i fortsättningen är därför att öka produktionen av träbiomassa, förbättra kvalitetskontrollen samt möjliggöra att användningen fördubblas jämfört med i dag och är ekonomiskt lönsam, konstaterar professor Antti Asikainen.

För information om projektet, se www.infres.eu

Klenträd, grot och stubbar efterfrågas mer och mer som biobränsle. Att finna en specialiserad drivningsteknik för skörd av skogsenergi  är syftet med ett projekt som SLU  just påbörjat tillsammans med universiteten i Luleå och Umeå samt Skogstekniska klustret.

Statens energimyndighet har beviljat SLU ekonomiskt stöd för projektet Strategi och utmaningar vid utveckling av specialisering drivningsteknik för skogenergiskörd. Projektet ska pågå under två år. Projektets mål är att identifiera hinder som påverkar effektiviteten i utvecklingen av nya tekniska system för biomassautvinning från skog. Projektet ska föreslå lösningar som kan stimulera utvecklingen och kommersialiseringen av nya tekniker.

Professor Tomas Nordfjell vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, är projektledare och projektet utförs som ett samarbetsprojekt mellan SLU, Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och Skogstekniska klustret. Skogsägare, maskintillverkare och andra intressenter kommer att på olika sätt knytas till projektet.

Projektarbetet inriktas på att ta fram en nulägesbeskrivning och analysera dagens situation vad gäller möjligheter, hot, styrkor och svagheter (SWOT) för utveckling och kommersialisering av specialiserad drivningsteknik för skogsenergiskörd. Såväl tekniska, organisatoriska och strukturella problem ska analyseras liksom problem som rör hållbarhet och marknad. Saknade produkter och outnyttjade biprodukter ska identifieras.

Slutligen utarbetas en gemensam handlingsplan för hur projektets övergripande mål ska realiseras. Arbetet ska leda fram till en rapport med handlingsplaner för forskning, kunskapsöverföring, innovationsstöd och finansiering för de desamma. En separat del i denna rapport är förslag på aktiviteter för framtiden implementering av den gemensamma handlingsplanen.

Målgruppen för handlingsplanen är intressenter som knyts till projektet, däribland maskintillverkare. Effektiva maskiner med förbättrad maskinekonomi ökar möjligheterna att ta tillvara och utnyttja de stora mängder skogsbränsle, som uppstår i modernt skogsbruk. Sverige är ledande aktör på marknaden för utveckling av skogsmaskiner. Maskintillverkarna har här möjlighet att bredda utvecklingen mot maskiner som är specialiserade för att ta till vara biomassa från skogen.

Slutrapporten ska vara klar i månadsskiftet september-oktober 2014.

Vimek lanserar en ny generation miniskotare. En smidig och lätt mskin med hög markfrigång och lågt marktryck som minskar risken av skador på de viktiga rotsystemen och kvarstående stammar.

Maskinen är 8-hjulsdriven och har breda hjul som standard. Totaltvikten med driven vagn och kran är 1 200 kg och skotaren kan lasta 2 000 kg. Det kan jämföras med en stor skotare som kan väga 30-35 ton med last

Markskador till följd av körning i skogsmark är ett växande problem. Att motverka uppkomsten av körskador är därför ett viktigt mål för svenskt skogsbruk. Ny utformning av skogsmaskiner är ett av flera sätt att utveckla mer miljövänliga gallringar och drivningar.

Vimek arbetar även med en ny boggikonstrukion som ska minimera markskador.

Sverige och Finland har hög mekaniseringsgrad och äger tillsammans runt 30 % av världsmarknaden för skördare och skotare. På tillväxtmarknader som Sydamerika, Sydostasien och Ryssland är behoven av ny skogsteknik mycket olika. Medan Sverige och Finland har en mekaniseringsgrad på nära 100 % kan mekanisering i andra länder vara så låg som 20 %.  Dock är det samma plattform som maskintillverkarna ska sälja. Serierna blir små och det ställer krav på branschen att samlas för att utveckla teknikstegen.

När skogsbrukets mekaniserades byggde innovationerna på ”den goda triangeln”, dvs samarbetet mellan maskintillverkare, forskare och brukare i form av skogsbolag. Idag är brukarna entreprenörer som inte har resurser att ägna sig åt utveckling och provning av prototyper. Forskningen har breddats, tekniken i en modern skogsmaskin är mycket komplicerad. Maskinföretagen är internationella.

Skogstekniska klustrets VD Maria Hedblom beskriver klustret som en företagsdriven, råvarubaserad, kunskapsintensiv verkstad som vill förkorta ledtiden mellan forskning och nya produkter. Klustret kopplar samman företagen med forskarna och skaffar genom olika finansiärer fram medel för utvecklingsprojekt. Här finns alltså en innovationsmodell som hör dagen och framtiden till. En innovationsmodell med tillverkare, forskare, brukare och samhälle.

– Skogsmaskinbranschen har väldigt små volymer och går inte att jämföra med exempelvis lastbilar och grävmaskiner, säger Martin Ärlestig, konstruktionschef på Komatsu Forest i Umeå. Vardagen för en skogsmaskintillverkare är tillverkning. Den tillverkningen ska delas upp i ett tiotal modeller. Modellerna ska brytas ner i ett antal delkomponenter. Komponentvolymerna är små och drar stora kostader i utveckling.

Ny teknisk plattform behövs

–Som situationen ser ut blir det svårt att ta de stora teknikstegen på kort tid, fortsätter Martin Ärlestig. Det uttrycks från marknaden ett allmänt behov av en ny teknisk plattform, men kostnaderna för utveckling är extremt höga, då det är frågan om komplexa maskiner. För oss är därför klustringen mycket nödvändig. I ett kluster kan man hjälpas åt att lösa problem.

Till branschens utmaningar hör även bristen på maskinförare, de som finns i Norra Sverige går till gruvorna.  Där är lönen bättre och även till viss del social samverkan med arbetskamrater då inte alla tilltalas av ensamjobbet i skogen. Marknadsbehovet är osäkert och marknaderna är många och små. Konjunkturcykeln pendlar mellan 2-5-7 år.

Både EU och USA har lagar om stegvis ökad avgasresning fram till 2014 för att minska utsläpp av partiklar och växthusgaser som kväveoxid. –Det innebär för oss skogsmaskintillverkare att vi ska konstruera in dubbla motorer i varje modell två gånger under denna kalendertid. Det tar mycket av våra resurser, säger Martin Ärlestig.

Maskinföretagen, forskarna, skogsbolagen och offentliga och privata finansiärer behöver gå samman för att möta framtiden, i första hand för att sätta fokus på produktivitet, transporter i skogsmiljö och tekniklösningar för semi- eller helautonoma maskiner. –Behoven och problemen är många, sammanfattar Martin Ärlestig, men kompetensen och resurserna finns om vi samlas, sätter tydliga mål och arbetar med öppenhet och transparens.

Martin Ärlestig medverkade vid Skogstekniska klustrets kunskapsdag på Grand Hôtel.

Jämställdhet är en strategisk fråga som hör hemma på ledningens bord. Att ge kvinnor och män möjlighet att arbeta på samma villkor är inte bara en rättvisefråga. Jämställdhet påverkar verksamhetens resultat. Företaget blir attraktivare som arbetsgivare, ökar konkurrenskraften, stärker varumärket och förbättrar lönsamheten. Jämställdhet handlar om affärsutveckling.

–De flesta organisationer som jobbar med jämställdhet gör det i ett rör. Man sätter samman en liten jämställdhetskommitté.  I den brukar inte VD sitta utan personalchefen som får driva arbetet tillsammans med fackklubben. Det blir som ett separat rör. Kommittén  ska helst inte störa den övriga organisationen för mycket, den arbetar ju med att utveckla produkter och nya marknader.

Det säger Pär Lärkeryd, VD för Norra Skogsägarna, och fortsätter: –  Jämställdhet hör till företagets värdegrund. Liksom andra värdegrundsfrågor är det en strategisk fråga som måste integreras i hela verksamheten.

Det finns alltid förväntningar på vad en VD i ett företag bör göra. Även bland kollegorna finns det uppfattningar om vad ska göras och inte. – Jag har ju märkt, säger Per, att om jag blir inbjuden till en konferens så kan jag få frågan om vad jag ska prata om. När jag då säger att jag ska prata om jämställdhet kommer ofta motfrågan: Jaha, har du tid med det? Om jag däremot säger att jag ska prata om till exempel introduktion blir reaktionen: Vad spännande, jag måste komma och lyssna, när är det? Så är situationen idag, det ska vi inte sticka under stol med.

De flesta företag gör strategier för att utveckla produkter, för att utveckla marknader och för att utveckla sin produktion. Långt ifrån alla ser personalutveckling som en strategisk fråga. Det är självklart att företagen vill ha kompetenta medarbetare men att ha engagerade medarbetare med rätt attityd är det bästa av allt. Att ha medarbetare som är stolta över sina arbetsinsatser, stolta över produkter som produceras, stolta över det företag som de jobbar i, det är det som genererar en kompetensnivå som gör att andra vill jobba i samma organisation.

Det företag som kommit till den insikten har en enorm konkurrensfördel. Här finns ett verktyg som kan förbättra konkurrensförmågan, kvalitén och produktiviteten.

Christina Franzén, VD för Näringslivets Ledarskapsakademi, menar att ett företag utan strategi för jämställdhetsfrågorna knappast kan förstå varför man ska arbeta med jämställdhet.

–En av nyckelfaktorerna i en strategi  är att förändringsarbetet måste vara ledningsstyrt , säger Christina Franzén. Det är A och O, det är direkt kopplat till affärsverksamheten.  Om ledningen ser att arbetet med jämställdhet i själva verket handlar om verksamhetsutveckling och lyfter in arbetet i ordinarie lednings-och styrsystem blir utfallet lönsamt och hållbart.

Pär Lärkeryd och Christina Franzén framträdde vid Skogstekniska klustrets kunskapsdag på Grand Hôtel i Stockholm under rubriken Jämställdhet som strategisk kompetensförsörjning.

Effektivare skotare som är snålare på bränsle och ger mindre markskador är målet för projektet HFT, Hybrid Forestry Truck. Bakom projektet står Sveriges elva ledande skogsindustrier och BAE Systems i Örnsköldsvik, tidigare Hägglunds.

–Skillnaden mellan en skotare och en bandvagn eller ett stridsfordon är inte så stor, säger Carl-Gustav Löf, chef för civila fordon vid BAE. Stridsfordon 90 väger 30-35 ton, ungefär som en lastad skotare. Skillnaden är att stridsfordonet fraktar ett pansarskydd i stället för virke. Sedan maj 2011 har vi haft ett intensivt samarbete mellan skogindustrins specialister och BAE:s fordonsingenjörer för att se om militär teknik kan användas i framtidens skogsmaskiner, främst skotare.  Projektet har namnet HFT, Hybrid Forestry Truck.

Än så länge existerar HFT bara i form av en 3-dimensionell modell som testats i simulerad skogsmiljö. Diskussion pågår nu för fullt om att bygga en körklar HFT prototyp.

HFT tar sig fram på ett fjädrande bandsystem, där banden är av gummi och drivs av elmotorer. Bandet ger pga sin stora kontaktyta mot marken ett mycket lågt marktryck samtidigt som avancerad fjädring gör att markens ojämnheter sväljs på ett effektivt sätt. Tekniken används sedan länge för BAE:s militära fordon.

Stridsfordonet har en toppfart på över 70 km/h, och det kan lätt göra 30-50 km/h på ojämnt underlag. Bandvagnen är lättare än ett stridsfordon och brukar kallas för översnöfordon – precis som en snöskoter. En skotare med samma fjädrande bandsystem skulle kunna köras fortare men på ett sätt som ändå är mer skonsamt för marken, föraren och fordonet.

Den högre hastigheten innebär att produktiviteten kan öka med upp till 20% jämfört med idag. Högre skotningshastighet möjliggör ökade skotningsavstånd, vilket i sin tur kan minska kostnaderna för skogsbilvägarna. Det finns alltså potential att utveckla hela logistikkedjan. Att använda band i terräng ger lägre rullmotstånd än hjul. Det innebär att HFT:s band i kombination med en dieselelektrisk drivlina ger lägre bränsleförbrukning.

BAE Systems levererar sedan ett par år tillbaka elhybridlösningar för tunga gruvfordon och stora containertruckar för hamnar. För projektet HFT gäller det nu att paketera tekniken och prestera ett skotarkoncept som möter branschens behov.

–Jag ser inte att BAE kommer att tillverka kompletta skogsmaskiner i framtiden, säger Carl-Gustav Löf. Vad jag däremot ser är att vi kan utveckla en plattform som innehåller band- och E-drivelösningarna och som därmed tillgängliggör teknologin för skogsmaskinstillverkarna, som i sin tur kan bygga de kompletta skogsmaskinerna med liknande förmågor som HFT.

Carl-Gustav Löf presenterade HFT vid Skogstekniska klustrets kunskapsdag på Grand Hôtel i Stockholm.