Årets Sirius projekt blev en succé

Postad: 16 Jan 2018, 11:17 | Författare: | Kategori: Nyhet

Smarta skogsmaskiner och förbättrade växellådor fanns på menyn när studenter presenterade kreativa lösningar på skarpa projekt i Sirius. Sirius är en uppskattad projektkurs som ges det femte året på civilingenjörsprogrammet i maskinteknik vid Luleå tekniska universitet.

Av de fem projekten i årets Siriuskurs handlade två om smarta skogsmaskiner, med syftet att göra skogsarbete effektivare, säkrare och mer miljövänligt. Detta har skett i samarbete med bland annat Kempestiftelserna, Skogstekniska klustret och SLU. Det ena projektet är ett autonomt terrängfordon som ska användas som forskningsplattform för att testa olika metoder, teknologier och verktyg gällande bland annat markberedning. Arbetet med plattformen påbörjades 2014 och i årets Siriuskurs har studenterna gjort stora framsteg.

– Den gamla terrängfordonsplattformen vägde ungefär 3,5 ton med en lastkapacitet på 800 kg. Vår maskin är kraftigare och väger 8 ton, har större säkerhet, och kan lasta tre ton. Den har en modulär design, vilket betyder att den kan utrustas med exempelvis olika hjulalternativ och kranar. Med hjälp av bland annat GPS och sensorer ska den kunna ta sig fram på egen hand och undvika hinder. Att utveckla plattformen har tagit mycket längre tid än vad vi trodde, och det är något jag tar med sig som en lärdom för framtiden, säger Axel Wallenberg, som läser femte och sista året på civilingenjör maskinteknik vid Luleå tekniska universitet.

Konkurrenskraftiga skogsbruksmaskiner

Det andra projektet som också handlade om skogsarbete gick under namnet den smarta kranen. Där har studenterna arbetat med en kran till en skogsmaskin som utrustats med dator och sensorer som gör den lättare att hantera, antingen från hytten eller via fjärrstyrning. Den är även anpassad för framtida automation. Syftet är att göra svenska skogsbruksmaskiner konkurrenskraftiga för framtiden.

– Det har varit roligt att arbeta med produktutveckling. Det är många bitar som ska falla på plats, och ibland sker saker du inte kan påverka. Att arbeta i ett skarpt projekt i sju månader har varit väldigt lärorikt, säger Viktor Andersson, student på civilingenjör maskinteknik.

Läs hela artikeln och se fler bilder på Luleå tekniska universitets hemsida:  https://www.ltu.se/edu/program/TCMAA/Arbeta-i-projekt/Arets-projekt-i-Sirius-blev-en-succe-1.172354

 

Terrängfordonsplattformen och Smart Kranstyrning har genomförts via projekt Smart innovation som delfinansieras av EU:s regionala utvecklingsfond.

Smartare kran närmar sig helautomatisering

Postad: 16 Jan 2018, 08:43 | Författare: | Kategori: Nyhet | Tags: , , , , , , ,

Studenterna som arbetat med SIRIUS-projektet ”Smart Kranstyrning”, från vänster: Victor Andersson, Tobias Wikström, Maren Inga Baer, Tobias Eliasson (i maskinen).

 

Under årets sista seminarium vid SLU presenterades avslutningen av SIRUS-projektet Smart kranstyrning, liksom forskning om nuläget inom simuleringsmodeller för terräng och fordon.
– Presentationerna visar vägen framåt och ger en bild av vad vi bör utveckla, säger Lena Jonsson, projektledare vid Skogstekniska klustret.

I mitten av december arrangerade Skogstekniska klustret årets sista seminarium för klustermedlemmar, inbjudna forskare och studenter. Deltagarna fick först ta del av slutpresentationen av studentprojektet Smart kranstyrning. Projektet ligger under SIRIUS, som är  en fortsättningskurs på avancerad nivå för civilingenjörsstudenter i maskinteknik vid Luleå tekniska universitet. Studenterna presenterade bland annat hur dagens tillverkare kan utveckla krandelen till att bli snabbare och enklare.

– Tillsammans med våra medlemmar, forskare och studenter utvecklar vi teknologi för automation av skogskranar. Syftet är att stödja maskinoperatörerna med hjälp av datoriserad robotteknik så de kan arbeta snabbare och effektivare. Aktuell forskning visar att vi kan utveckla och tillverka kranar som kan arbeta självgående med  endast liten inblandning från oss människor. Vårt långsiktiga mål är att utveckla fullt automatiserade maskiner, men det är en lång bit kvar innan vi kan utveckla den typen av teknologi, säger Lena Jonsson, projektledare vid Skogstekniska klustret.

Studenterna är nöjda över samarbetet med Skogstekniska klustret och SLU och kan absolut se skogsinudstrin som framtida arbetsgivare.
– Vi hoppas att vårt projekt kommer att användas i forskning och förbättra skotningen i framtiden, säger Máren Ingá Baer, student vid Luleå tekniska universitet.

Teknologi som möjliggör
Universitetslektor Martin Servin vid Institutionen för fysik vid Umeå universitet avslutade seminariet. Han har skapat en teknologi som möjliggör simulering för hur olika maskiner rör sig på olika typer av marker. Viktiga insikter som hämtas från Martin Servins forskning är exempelvis hur boggiebanden ska se ut för att göra så lite markavtryck som möjligt, utan att för den skull påverka funktionen. Genom att kombinera data från maskinens sensorer, GIS-system och datorsimuleringar går det också att med maskinen som instrument förstå terrängens mekaniska egenskap och göra vägval som undviker risken för att fastna eller orsaka markskador.

– Skogen är en väldigt svår miljö för sensorer. Jag fick med mig en hel del från den efterföljande diskussionen, till exempel att kameran bäst placeras framme vid föraren, säger Martin Servin.

Syftet med samverkan
Skogstekniska Klustret bjuder in klusterföretag, forskare och studenter till minst två seminarier per år. Syftet är låta olika aktörer träffas och bli en del av en större innovationsprocess.

– Vi vill skapa diskussioner och låta företagen reflektera utifrån deras egen verklighet. Forskare kan i sin tur få respons direkt på pågående forskning, vilket ger en större koppling till verkligheten. Det bidrar i sin tur till fortsatt utveckling och nya möjligheter för våra medlemmar. De vill kort och gott veta hur skogen ska skötas i framtiden för att kunna utveckla de maskiner och verktyg som behövs. Våra seminarier bidrar till det, avslutar Lena Jonsson.

 

Siriusprojektet Smart kranstyrning genomförs i Skogstekniska klustrets projekt Smart innovation som delfinansieras av bland annat Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Med VR-blick på skogsindustrin

Postad: 13 Dec 2017, 16:40 | Författare: | Kategori: Nyhet | Tags: , ,

Kung Carl XVI Gustaf prövar VR-hjälm och virtuell skogsavverkning. Anders Hansson från Oryx Simulations assisterar och visar tekniken. Foto: Patrik Trädgårdh

I januari 2017 provade Kung Carl XVI Gustaf en första demoversion av den VR-applikation som Oryx Simulations har utvecklat för skogsindustrin. Då var projektet ”VR i skogen” fortfarande i sin linda. Nu, ett knappt år senare har det resulterat i flera nya produkter som kommer att effektivisera både utbildning och forskning inom skogsnäringen.

– Kungen verkade uppskatta upplevelsen och såg väldigt nöjd ut, minns Anders Hedvall, utvecklare och projektledare på Oryx Simulations i Umeå och den som demonstrerade VR-verktyget för Hans Majestät under Skogens dag, ett arrangemang av Skogstekniska klustret på Grand Hôtel.

Gemensamma krafter
Syftet med projektet ”VR i skogen”, som Oryx Simulations har drivit i samarbete med Skogstekniska klustret, var att med gemensamma krafter få grundteknologin på plats och därmed sänka tröskeln för klusterföretagen Komatsu Forest, Vimek och Log Max till att erbjuda VR-lösningar på sina utbildningssimulatorer.

Även Skogforsk, det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, finansierat av skogsnäringen och staten, har under hela projektets gång varit en stark intressent i projektet. VR-applikationer som visualiserar skogsmaskiner och deras miljöer innebär stora tids- och miljöbesparingar i skogsindustriella utbildningar, men gagnar också den industrinära forskningen som Skogforsk bedriver.

Deadline på mässan
Efter den kungliga inledningen gick det undan, berättar Anders Hedvall:

– I juni var det dags för den stora skogmässan Elmia Wood där banbrytande lösningar brukar presenteras. Deadlinen för oss blev där och då och vi lyckades ta fram en lösning som i dag finns som en ”add-on” till Komatsu Forests simulatorer. En stor attraktion på mässan var också Skogforsks VR-simulator för markvänlig skogsavverkning, som vi hjälpte till att ta fram.

Realistiska upplevelser
Oryx Simulations är ett företag sprunget ur det VR-labb som redan på 90-talet fanns vid Umeå universitet. Sedan den första skördarsimulatorn tillsammans med Komatsu Forest, (tidigare Valmet och Partek Forest) 2001, har de vuxit till en ledande internationell aktör inom sitt område.

Företaget skapar realistiska upplevelser av stora fordon i arbete. Deras simulatorer används i operativa utbildningar, i byggandet av virtuella prototyper och i marknadsföringssyfte på stora branschmässor.

VR-teknikens explosion
– VR-teknikens snabba utveckling under de senaste fem åren har till stor del drivits av spelmarknaden. Detta har även öppnat dörrar för business-applikationer, vilket vi har varit tidiga med att utnyttja, förklarar Anders Hedvall.

Men ”VR i skogen” hade inte varit möjligt att driva på egen hand, fortsätter han:

– Omsättningen i skogsnäringen är inte alls lika stor som i övriga industrisegment som vi arbetar med och därför är också innovationsprojekt svåra att motivera på egen hand. Det här samarbetet med skogstekniska klustret var katalysatorn, det var det som gjorde det möjligt att dra ingång så pass snabbt.

Mycket har hänt
Skulle Anders Hedvall få tillfälle att prata med kungen i dag, skulle han säga att mycket har hänt sedan sist.

– Sedan lanseringen i juni har vi sålt närmare tio VR-system till befintliga och nya kunder. Främst till Komatsu Forests utbildningssimulatorer. Men även forskningen tycker detta är intressant. Skogforsk genomför under hösten ett första forskningsprojekt med VR-tekniken. Det är en framgångsrik satsning, konstaterar Anders Hedvall.

 

Skogstekniska klustret gör skillnad

Postad: 02 Okt 2017, 21:59 | Författare: | Kategori: Nyhet

Malin Fredriksson, student vid Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik vid Umeå universitet.

Stadig tillväxt i medlemsföretagen, något bättre könsfördelning bland de anställda och konstruktivt samarbete mellan företagen. Skogstekniska klustret gör skillnad, visar en färsk rapport av Malin Fredriksson, sistaårsstudent på Teknisk fysik vid Umeå universitet.

”Ja, vore det inte för klusterföretagen skulle Västerbotten, där de flesta finns, se väldigt annorlunda ut”, konstaterar Malin Fredriksson som för andra gången har studerat Skogstekniska klustrets omfattning och effekter med hjälp av offentlig och företagsspecifik statistik, men också genom intervjuer med medlemsföretagen.
”Det som är speciellt med själva klusterorganisationen är att delvis konkurrerande företag samarbetar för att skapa utveckling i näringen. Man hjälps åt med att ta fram nya innovativa produkter och jobba med jämställdhet.”

Hundratals arbetstillfällen
Av de tio företagen som utgör klustret finns sju i Västerbotten. De skapar tillsammans 300 arbetstillfällen och stora skatteintäkter till respektive kommun. I Vindelns kommun är mer än var sjätte man anställd på ett klusterföretag. Dessutom genererar man hundratals arbetstillfällen ytterligare, genom att i hög grad välja underleverantörer i sin egen region. Just denna tendens märks tydligare i årets rapport än den som Malin Fredriksson gjorde 2014.

Fler kvinnor
Företagens totala omsättning har sedan 2014 gått från 5,6 miljarder kronor till 6,5 miljarder kronor. Under samma tid har andelen kvinnor bland de anställda ökat något, från 13 till 15 procent. Detta är en positiv utveckling, som dock måste fortsätta i rask takt för att klusterföretagen ska nå en acceptabel nivå. I rapporten jämför Malin Fredriksson klusterföretegens medeltal med siffror från Sveriges tillverkningsindustri, där andelen kvinnor är 20 procent.

”Utifrån mitt perspektiv som student, är det viktigt att företagen tänker på hur de visar upp sig för nya potentiella anställda – att de alltid har jämn representation i sin kommunikation utåt. Det skickar signaler om att alla är välkomna”, säger Malin Fredriksson.

Nöjda medlemmar
I de intervjuer som hon genomfört med företagsrepresentanter, framkom övervägande positiva omdömen om Skogstekniska klustret. Några tyckte att nätverket kunde utökas med fler företag och en del tryckte på vikten av fortsatt god samverkan med skogsbolagen.
”Framförallt tryckte företagen på hur bra det är att kunna vara med i olika innovationsprojekt. Utvecklingsarbete kräver så mycket pappersarbete och byråkrati att de aldrig skulle haft tid med det annars. Skogstekniska klustret ger utrymme att testa nya idéer, det är jätteviktigt”, säger Malin Fredriksson.

 

Skogskollo – en stig in i skogsnäringen

Postad: 02 Okt 2017, 21:49 | Författare: | Kategori: Nyhet

Amalia Wänman, kolloledare leker med deltagarna på dagkollot i Tomteboskogen, Umeå. Foto: Jan Lindmark

I Skogstekniska klustret arbetar vi aktivt för en jämställd skogssektor. På Skogskollo får unga flickor upp ögonen för de många framtidsmöjligheter som branschen erbjuder.

”Det är viktigt att med egna ögon få se hur arbetet i och omkring skogen kan se ut och att både kvinnor och män kan arbeta med detta”, säger Amalia Wänman, erfaren kolloledare.

Sju kollon
Skogstekniska klustret med partners har arrangerat Skogskollo sedan 2013. Konceptet har snabbt vuxit och spridit sig över landet. I år arrangerades hela sju kollon på olika håll, varav två nya dagkollon. Det ena var ett pilotförsök på Skansen i Stockholm. Det andra skedde i Umeå och riktade sig till nyanlända flickor i åldrarna 10-13 år, som härmed fick bekanta sig med den svenska naturen och allemansrätten.

”Några av tjejerna hade bara varit här i ett halvår eller mindre. Det faktum att det inte finns så många farliga djur här, att skogen är en trygg plats, var nytt för vissa av dem”, berättar Amalia Wänman, som ser fram emot fler kollon av denna typ.

Intensiv upplevelse
Att hon själv blev kolloledare för några år sedan, berodde på hennes positiva lägerupplevelser i uppväxten.”Det blir en helt annan persondynamik och stämning när man umgås dygnets alla timmar. Det är inte alls som att ses på skolan eller på träningen. Allt annat pausas upp och man får en intensiv upplevelse tillsammans.”

Precis så blev det för tjejerna i Burträsk. Gruppen fann varandra efter två minuter. Tillsammans gjorde de studiebesök på Martinsons i Bygdsiljum och träffade kvinnor som på olika sätt jobbar med skogsindustri och skogsvård. Övningarna på Naturbruksgymnasiet var kanske höjdpunkten – att själv få köra skotare och skjuta med gevär i en skyttesimulator.

Bredare bild
”Jag tror att tjejerna får en bredare bild av skogen och skogsindustrin. Alla kommer definitivt inte bli skogsmaskinförare, men deras förståelse ökar och det får dem att uppskatta naturen. Vissa av dem blir säkert inspirerade att jobba med det också, i framtiden.”

Skogskollo är ett sätt att förverkliga vår jämställdhetsstrategi
Läs mer om Skogskollo på www.skogskollo.se