Avstamp för jämställdhet och jämlikhet i skogssektorn

Postad: 24 Okt 2015, 10:43 | Författare: | Kategori: Nyhet

gront_lov_Ltu

 

Avstamp för jämställdhet och jämlikhet i skogssektorn arrangeras i Luleå den 15 december kl 13-17. Oavsett om du representerar ett skogsbolag, entreprenörföretag,skogsteknikföretag, träbyggnadsföretag, konsultföretag, skogsägarnätverk,myndighet eller någon annan skogsrelaterad verksamhet är du varmtvälkommen att delta. Deltagandet är kostnadsfritt. Anmälan till malin.lindberg@ltu.se

Projektet ”Inkluderande tillväxt i skogssektorn genom innovativ samverkan” bedrivs 2015-17 med finansieringfrån Europeiska regionala utvecklingsfonden, Länsstyrelsen i Norrbotten och Region Västerbotten. Näringsliv, akademi och samhälle ska hjälpas åt att identifiera, sprida och använda metoder för jämställdhet och jämlikhet i Norr- och Västerbottens skogssektor.

I projektet medverkar aktörer från akademin (Luleå tekniska universitet och Sveriges lantbruksuniversitet), näringsliv (t.ex. Klabböle konsult, Skogstekniska klustret, Indexator, Komatsu, SCA m.fl.) och samhälle (Skogsstyrelsen och Länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten).

Projektets primära målgrupp är små och medelstora skogsbolag, skogstekniska företag och träbyggnadsföretag i Norr- och Västerbotten. Den sekundära målgruppen är större skogsrelaterade företag i samma region.

Efter projektet förväntas det ha uppstått förändrade genusmönster i deltagande företag, praktiskt beprövade och vetenskapligt kvalitetssäkrade arbetssätt för inkluderande tillväxt i skogssektorn, samt etablerade samarbeten mellan akademi, näringsliv och samhälle.

Ett relaterat projekt är Från macho till modern – jämställdhet i skogsbrukets arbetsorganisationer, som avslutades i augusti 2015.

Nyupptäckta proteiner nyckel för att designa träd

Postad: 20 Okt 2015, 14:13 | Författare: | Kategori: Nyhet
Edouard Pesquet och Delphine Ménard, forskare inom Bio4Energy som ansvarat för studien. Foto: Anna Strom

Edouard Pesquet och Delphine Ménard, forskare inom Bio4Energy som ansvarat för studien. Foto: Anna Strom

 

Ett internationellt forskarlag som letts från Umeå universitet har identifierat 605 proteiner som styr ett träds uppbyggnad av biomassa. Upptäckten öppnar nya möjligheter att specialdesigna träd, till exempel för tillverkning av biodrivmedel och ”gröna” kemikalier.

Växtbiologer har länge försökt få träd att producera stora mängder biomassa vars beståndsdelar på ett enkelt sätt kan utvinnas. Syftet är att i nästa steg kunna producera biodrivmedel, förnybara kemikalier och biobaserade material på ett effektivt sätt.

Ett internationellt forskarlag som letts från Umeå universitet har använt en hittills oprövad metod i denna typ av forskning. De fann då 605 olika proteiner som arbetar med att bygga upp biomassan från cellens kärna. De såg också att de flesta av proteinerna har en egen uppgift som inte överlappar med de andras.

Enligt forskarna är detta en betydande upptäckt som öppnar helt nya möjligheter att påverka specifika funktioner hos växtcellen, till exempel att kunna specialdesigna träd för tillverkning av bioraffinaderiprodukter. Fynden publiceras nu i den ansedda vetenskapliga tidskriften The Plant Cell.

Upptäckterna är nödvändiga för att forskare runt om i världen skall kunna gå vidare i sina försök att på ett effektivt sätt utvinna biomassa ur träd för tillverkning biodrivmedel, förnybara kemikalier och material.

Jämställdhet och lean produktion

Postad: 16 Okt 2015, 11:03 | Författare: | Kategori: Nyhet

lena Abrahamssn

Lena Abrahamsson, professor vid Luleå tekniska universitet besökte Vindeln den 13 oktober och höll ett föredrag för Skogstekniska klustrets styrelse om jämställdhet och lean produktion.

Lean bygger på teorier från 30-talet och som sedan utvecklades i Japan efter andra världskriget. Det finns idag ett stort intresse för lean produktion i såväl industri som i offentlig förvaltning och lean har varit en produktionsfilosofi som kommit och gått under 35 år i Sverige.

Lean har sin styrka i effektivitet, flexibilitet och kvalitet, men kan om det inte kombineras med delaktighet leda till minskad humanism, ökade sjuktal, och minskad jämställdhet.

– Det finns två olika varianter av lean produktion, säger Lena Abrahamsson, varav den ena är väldigt renlärig med fokus på effektivitet medan den andra betonar delaktighet mer. Här i Sverige är det den andra modellen som slagit igenom.

–Min erfarenhet är att de renläriga är de som bara har läst böckerna, medan de som har besökt Japan och sett hur man jobbar med lean i verkligheten förespråkar den andra modellen, säger Martin Ärlestig, Komatsu Forest.

Kön eller genus är något som görs överallt och ligger till grund för sociala strukturer i samhället och på arbetsplatsen.

–Ofta kan könsstereotyper vara lättare att bryta i hemmet än i yrkeslivet, säger Lena. Hon menar att hemmavid är det vanligt att kvinnor snickrar och att män tar hand om barn, medan det är betydligt mer ovanligt i arbetslivet.

Lena redovisade resultat från studier hon gjort inom pappers- och massaindustri på arbetsplatser med olika könsuppdelning. Studierna visade att i de företag som var enkönade eller könssegregerade (män och kvinnor arbetar med olika uppgifter) var kön och könsordningen väldigt viktigt. På arbetsplatser som var könsblandade var det här med kön inte någon stor sak. Uppgiften som alla arbetsplatserna stod inför var att introducera lean produktion i sina organisationer, vilket innebar stora organisationsförändringar på arbetsplatserna.

En av studiens slutsatser var att enkönade och väldigt könssegregerade arbetsplatser klarar omställningar sämre än de arbetsplatser som är könsblandade.

–Det verkar som om könsblandade arbetsplatser är mer flexibla och har lättare att ställa om, säger Lena.

Arbetsplatser som tar med sig kunskaper om jämställdhet har större chanser att bli framgångsrika eftersom de kan använda fler perspektiv och därmed tillgå fler förslag på lösningar. Lena har kommit fram till att det verkar som om att jämställdhet är en förutsättning för långsiktigt hållbar utveckling av en arbetsplats.

–Det gäller att hitta rutiner som påminner om att använda ett jämställdhetsperspektiv. Det är lätt hänt att trilla tillbaka i invanda hjulspår som varken är bra för lean produktion eller jämställdhet, menar Lena.

Nyckeln till skogstillväxt på spåren med isotopteknik

Postad: 09 Okt 2015, 12:28 | Författare: | Kategori: Nyhet

ICOS-mast-150m-lanterna-415

Många av försöken i det nya skogsforskningsprojektet vid SLU kommer att utföras i Svartberget
utanför Vindeln. Foto: Peder Blomquist, SLU.

Ett nytt skogsforskningsprojekt vid SLU i Umeå får drygt 39 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. En forskargrupp, ledd av professor Torgny Näsholm, hoppas kunna ge en helt ny bild av de nordliga skogarnas kol- och vattencykler.

Forskargruppen har identifierat fem olika, men nära sammanlänkade processer, eller brytpunkter, som styr skogars produktivitet och vattenförsörjning. Var och en av dessa är centrala i regleringen av flöden av kol och vatten i skogen.

Med ny isotopteknik kan flöden och dynamik i dessa brytpunkter bestämmas. Därigenom hoppas forskarna få fram ny kunskap om hur skogens tillväxt styrs. Mätningarna kommer att göras i välstuderade skogsbestånd och tidigare etablerade fältexperiment i Vindelntrakten där näringstillgången manipulerats genom tillförsel av kväve.

– Vi kan på så sätt undersöka vilka miljöfaktorer som reglerar flöden av vatten, kol och energi i skogsekosystem och vilken påverkan varje enskild process har, säger Torgny Näsholm, institutionen för skogens ekologi och skötsel.

Ytterligare en fördel tekniken med spårbara stabila isotoper för med sig är att det blir möjligt att ta fram historisk information. – I flera av brytpunkterna finns information om skogens tillstånd lagrad i isotopsignaler i trädens årsringar, säger Torgny Näsholm.

Från cellnivå till landskapsperspektiv

Den kunskap som kommer fram i de olika delprojekten kommer att byggas in i en modell som beskriver ett träds tillväxt. Genom modellen binds de olika brytpunkterna samman. Modellen kan sedan skalas upp så att man kan förstå processer på bestånds- och landskapsnivå.

Studierna kommer också att omfatta försök där skogsekosystemets kol- och vattenbalans undersöks med s.k. Eddyflux-teknik. Med tekniken kan mätningarna av flöden i varje brytpunkt jämföras med de sammanlagda flödena av vatten och kol mellan skog och atmosfär.

Forskningsprojektet bygger till stor del på befintliga fältinfrastrukturer och tidigare experiment, och de flesta försöken kommer att förläggas till Svartbergets försökspark, troligtvis det mest undersökta skogsekosystemet i Europa.

– Den forskningsinfrastruktur som byggts upp här genom årtiondena saknar motstycke. Vi kommer att ha stor nytta av att exempelvis Vetenskapsrådet har satsat pengar på att bygga upp mätstationer inom det europeiska miljöövervakningsprojektet ICOS och att Svartberget ingår i SITES, ett nätverk av försöksstationer runt om i Sverige, säger Hjalmar Laudon, också han vid institutionen för skogens ekologi och skötsel.

Forskargruppen utgörs av SLU-professorerna Torgny Näsholm, Hjalmar Laudon och John Marshall och forskaren Matthias Peichl, samtliga vid institutionen för skogens ekologi och skötsel, professor Jürgen Schleucher vid Umeå universitet och professor Annikki Mäkelä vid Helsingfors universitet.

Summan som beviljats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse Öppnas i nytt fönster är 39 450 000 kronor som betalas ut under fem år. Projektnamnet är ”Fysiologiska Noder som styr skogens tillväxt: Användandet av isotoper för att länka samman flöden av kol och vatten i boreala skogar.” (Physiological Branch-Points with Ecosystem Consequences: Carbon and Water in Boreal Forests.)

Skogstekniska klustret gör inspel till nationella skogsprogrammet

Postad: 08 Okt 2015, 14:09 | Författare: | Kategori: Nyhet

mariahedblomskogsnolia

Arbetet med Sveriges första nationella skogsprogram leds av landsbygdsministern och ett programråd. Det operativa arbetet sker i fyra arbetsgrupper.

–Det känns både viktigt och spännande att få vara med och ge inspel till det nationella skogsprogrammet, säger Maria Hedblom, Skogstekniska klustret VD, som ingår i arbetsgruppen för internationella skogsfrågor.

I arbetsgruppen ingår ett tiotal personer från hela skogens värdekedja exempelvis skogsägare, skogsföretag, kyrkan, miljö- och biståndsorganisationer. Arbetsgruppen inledde sitt arbete i september med en kick-off.

Det nationella skogsprogrammet ska bidra till att stimulera flera andra strategiska satsningar och politikområden som till exempel klimat och miljömål, landsbygdsutveckling, nyindustrialisering, utveckling av export, besöksnäring med mera.

–Departementet har verkligen ansträngt sig för att få till en så bred sammansättning som möjligt. Man har också försökt att få till en någorlunda bra fördelning mellan kvinnor och män i grupperna, säger Maria som ser fram emot en mycket spännande process.

I den internationella gruppen kommer bland annat förslag kring exportfrämjande insatser, svensk kunskap i global samverkan och svenska prioriteringar för internationellt/EU-samarbete kring hållbart brukande av skog att diskuteras.

Arbetsgruppens arbete ska utgöra underlag för den slutliga utformningen av det nationella skogsprogrammet. Målsättningen är att presentera en delrapport från gruppen under december 2015 och en slutrapport 1 oktober 2016. Mer om arbetet med nationella skogsprogrammet och arbetsgrupperna på regeringskansliets hemsida, http://www.regeringen.se/skogsprogrammet

 

Skogen - Det grona guldet

Skogen – det gröna guldet

Visionen för det nationella skogsprogrammet är att skogen – ”det gröna guldet” – ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi.

Regeringen arbetar i bred dialog och processen för att ta fram programmet beräknas ta 2-3 år. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht reser ut i regionerna för att delta i dialogmöten med olika intressenter. Den 24 september hölls ett sådant dialogmöte för Norr- och Västerbotten under den regionala hållbarhetskonferensen. Mer om det och konferensen finns att läsa på Skogsriket Västerbottens hemsida. http://www.skogsriketvasterbotten.se/Sv/nyheter/2015/Pages/dialog-om-det-nationella-skogsprogrammet-i-skelleftea-med-landsbygdsministern-.aspx

 

Foton: Svante Adelhult