Bättre organisationsmiljö ökar arbetsglädjen

Postad: 14 Okt 2013, 14:08 | Författare: | Kategori: Nyhet

 

Hur kan drivningsarbetet bli mer attraktivt? Skogsmuseet Lycksele.

Professor emeritus Bengt Ager. I bakgrunden seminariets moderator Björn Andrén.

Under de senaste decennierna har maskinförarnas arbete blivit lättare, förarmiljön har förbättrats, belastningsskadorna har minskat. Å andra sidan är arbetet idag mer ensidigt och ensamt, arbetsresorna är långa, det är mer bortaliggning och mer raka tvåskift och lönerna är lite sämre. Maskinförarnas organisatoriska miljö måste förbättras. I annat fall blir det svårt att rekrytera ungdomar till yrket. Det är också fara värt att förare hoppar av. Det framkom vid seminariet ”Hur kan drivningsarbetet bli mer attraktivt?” på Skogsmuseet i Lycksele.

Inledare vid seminariet var professor emeritus Bengt Ager, som föredrar att använda begreppet humankvalitet i stället för arbetsmiljö. Humankvalitet ger starkare associationer till arbetets kärna, som allt mer sitter i individens huvud. Humanisering innebär alla olika insatser som gör att ett arbete bättre tillgodoser den arbetandes egna behov.

På 1950-talet kom mekaniseringen i gång och maskintillverkarna tog ansvar för rationaliseringen och humaniseringen. Den goda utvecklingstriangeln tillverkare-brukare-forskare bildade ett utvecklingsnätverk. Maskintekniken, arbetsmetoderna och arbetsorganisationen förändrades hela tiden. Kulmen nåddes omkring 1990 i slutet av den långa högkonjunkturen.

Kärnan i humankvalitén är förarmiljön och den hade då förbättrats avsevärt. Organisatoriskt hade man en variation under arbetsåret, överlappande skift och växling mellan maskiner, lagarbete, kontakter, egen totalplanering, hemmaboende, hygglig lönenivå och hygglig image men det fanns fortfarande risk för belastningsskador. Det innebar hög total humankvalitet, dvs rejäl arbetsglädje hos många samt hög och stigande produktivitet på många arbetsplatser.

Bättre förarmiljö men sämre organisatorisk miljö

Idag är förarmiljön ännu bättre, arbetet är inte lika tungt och belastningsskadorna har minskat. Däremot har stora delar av den organisatoriska miljön försämrats. Det handlar om ökad ensamhet, längre arbetsresor, ökad andel raka tvåskift, ökad prestationspress och ökad tid i maskinen vilket i sig innebär mindre omväxling. Lönenivån har halkat efter och många upplever att framförhållningen har försämrats.

En viktig humankvalitet är skogsmaskinföraryrkets status. Kritiken mot skogsbrukets avverkningsmetoder kan få entreprenörer och maskinförare att känna sig som busar, trots att de gör vad de kan för att minimera skadorna på skog och mark.

Slutsatsen, enligt Bengt Ager, blir att drivningsverksamheten befinner sig i en kris vad gäller image, humankvalitet och produktivitet. Framförallt måste organisationsmiljön förbättras.

Ett 50-tal personer från företag, forskning och samhälle deltog i seminariet, som arrangerades av Skogsmuseet i Lycksele och SLU. En allmän synpunkt bland deltagarna var att större flexibilitet i års-, vecko- och dygnsarbetstid kommer att vara en nyckelfråga framöver. Verksamheten bör bli lättare att anpassa till arbetsmarknadens fluktuationer. Individen bör få större möjligheter att tillfredsställa privatlivets sociala och personliga behov.

RSS
Facebook
Twitter
LinkedIn