40 år med Cranab

Postad: 25 Jul 2012, 09:57 | Författare: | Kategori: Nyhet

Hans Eliasson har aldrig släppt taget om Cranab sedan han började där som konstruktör år 1972. Ägarskiftena har varit många och Hans är tillbaka som ägare för andra gången. ”Cranab är min baby.”

 ­–  Det har varit en brokig resa sedan jag började på Cranab för 40 år sedan. När jag kom hit ägdes företaget av AllanJonsson och Karl-Ragnar Åström. Karl-Ragnar hade grundat Ålö Maskiner och gjorde frontlastare. Sedan sålde de Cranab till Jonsereds som ville stärka sin position på kranmarknaden. Efter den försäljningen  har det bara fortsatt med olika ägare, säger Hans Eliasson, Cranabs ordförande,  som tillsammans med VD Fredrik Jonsson har ägt företaget sedan 2005.

Cranab grundades av Allan Jonsson. Han sålde ABS-grävare, en lingrävare som monterades baktill på stora jordbrukstraktorer på 50-talet, då man började med skogsdikning.

– Grtävmaskinerna hade för litet att göra på vintern och Allan funderade på om man kunde lasta timmer med dem. Jordbruktraktorer hade börjat användas i skogen och man kopplade olika kälkar och vagnar till traktorerna. Allan byggde sin första kran 1960 och startade  Cranab 1963. Det passade ju väldigt bra då. Sandbergs Mekaniska i Stensele byggde en skotare. Där kom Cranab in och fick väldigt bra samverkan. I och med att Sandbergarna växte fick Cranab bra avsättning. Och så var det ju Bröderna Anderssons Verkstäder i Rossön som gjorde vagnar till ANA i Nyköping. ANA sålde Massey–Fergusson i skogen och vi fick väldigt bra kontakt med ANA.

Hans Eliasson började som konstruktör på Cranab 1972 och blev så småningom platschef och VD i Cranab hos de ägare som avlöste varandra med några års mellanrum. Han ägde även företaget några år tillsammans med Karl-Ragnar Åström och Ålös VD Nils Byström. De köpte Cranab 1982 och Cranab utvecklades positivt och hade god lönsamhet.

– Jag var till och med börs-VD en tid. Cranab gick in på börsen 1985, vi var listade på OTC fram till 1988, då Valmet Logging köpte Cranab som blev dotterbolag i koncernen.

Några år sedan utnämndes Hans till koncernchef för Valmet Logging och blev på det sättet involverad i omstruktureringen av skogsmaskinbranschen i Finland. Men Hans var fortfarande formellt VD för Cranab och styrelsens ordförande.

– Komatsu kom in 2004 och bildade KomatsuForest. Jag var med och sålde skogsmaskintillverkningen till japanerna. Vi hade ett avtal om att jag skulle vara CEO ett år till och sedan senior adviser. Med nya ägare brukade det alltid bli snack om Cranabs vara eller inte vara, det handlade mycket om outsourcing och core business. Men japanerna förde en konstruktiv diskussion om en industriellt långsiktig lösning med Cranab som underleverantör. Och då sa jag, att om Cranab skulle vara ett problem, kanske jag är en del av lösningen.  Jag började prata med Fredrik Jonsson på Slagkraft och det slutade med att vi gick ihop och köpte Cranab.

– Jag var 59 år och skulle fylla 60 när jag gick upp på Swedbank i Umeå och lånade pengar för att köpa det här och då tänkte jag att man är väl inte riktigt klok. Men det var ju min baby och jag ville visa att det gick att göra nånting av det här.

2005 blev alltså Hans Eliasson ånyo ägare till Cranab, denna andra gång tillsammans med Fredrik Jonsson, son till grundaren Allan Jonsson.

– I fjorton år var jag chef för det som idag är Komatsu Forest, men Cranab låg liksom nära mig hela tiden. Jag har ju velat att det här skulle gå bra. Ända sedan jag började för 40 år sedan.

Ökad jämställdhet lönar sig

Postad: 17 Jul 2012, 11:31 | Författare: | Kategori: Nyhet

Fler kvinnliga medarbetare, minskad sjukfrånvaro, förbättrad produktivitet och kvalitet. Indexators satsning på ökad jämställdhet blev ett lönsamt förändringsarbete.

- Om vi går tillbaka till 2005-2006 hade vi 11 procent kvinnor anställda på Indexator, säger Gunnar Bålfors, Indexators VD. Det innebar i praktiken att vi hade räknat bort kvinnor som potential för rekrytering. Det är inte så smart. Det var där det började, vi sa att vi måste bli en attraktiv arbetsgivare även för kvinnor. Vi hade turen att komma med i ett nationellt projekt som hette Jämvikt och som drevs av Vinnova och Tillväxtverket.

Rotatormonteringen valdes ut som det område där projektet skulle bedrivas. I monteringen fanns inte någon kvinna anställd.

- Jag tror inte att det nånsin hade funnits någon kvinna där, fortsätter Gunnar Bålfors. Uppfattningen var att i monteringen jobbar en stark man som är intresserad av teknik. Vi hade i princip definierat bort kvinnor som tänkbara anställda.

Indexator hade som målsättning att fördubbla antalet kvinnor i produktion. 50 % av de sökande till jobben, framförallt till monteringen, skulle vara kvinnor. Båda målen nåddes men Indexator fick på köpet ökad insikt om jämställdhet. Var monteringsjobbet för tungt för kvinnor, så var det även för tungt för män. Det som krävdes var därför att fokusera på arbetsmiljön. Det behövdes bättre metoder eller hjälpmedel på olika sätt. Problemen var desamma oavsett kön.

- Vi förstod också att snacket och samtalstonen bland de anställda påverkar stämningen och klimatet på företaget. Det blir verkligen skillnad då man aktivt söker förändra. Förändringen kommer genom samtal med alla anställda. Alla måste bli medvetna om vad som sägs och hur det sägs.

Personalenkäter görs varje år och det har blivit en stor förändring i attityder.  De positiva erfarenheterna av jämställdhetsprojektet ledde till ett nytt projekt, Indexators filosofi. Angreppssättet var detsamma – seminarier, utbildning men nu var alla anställda med på resan.

Indexator är världsledande aktör inom sina produktområden, rotatorer och tiltrotatorer. Kvalificerad arbetskraft är ett måste. Om tillgången på arbetskraft är begränsad gäller det att bli en attraktiv arbetsgivare och att söka den bästa kompetensen för de arbetsuppgifter som finns.

Rekrytering var drivkraften som fick Indexator AB att börja med jämställdhetsarbetet. Efter hand stod det klart att ökad jämställdhet ökade företagets konkurrenskraft. Med fler kvinnliga medarbetare, ändrade attityder och större medvetande minskade sjukfrånvaron, produktiviteten förbättrades och tillväxten ökade.

Som ett ytterligare bevis på det lyckade förändringsarbetet tilldelades Indexator i februari Industrirådets Jämställdhetspris för 2012, ett nyinstiftat och prestigefyllt pris för att belöna insatser för ökad jämställdhet inom industrin.

 

 

Komatsus kranvåg bäst i klassen

Postad: 04 Jul 2012, 15:15 | Författare: | Kategori: Nyhet

Komatsu är vinnaren när Skogforsk testar kranvågar på skotare. Studien gäller att väga och beräkna vikten på lassnivå.
– Det är roligt att se att vi lyckats bra med vårt vågsystem för skotarna, konstaterar Per Annemalm, produktansvarig på Komatsu Forest
.

Kranvågar och vågar i skotarens lastbärare är intressanta  alternativ för vägning vid avverkning och skotning. I Sverige mäts dock endast en liten del av timmer och skogsbränsle med kranvågar. I Finland däremot har nära hälften av alla skotare en kranvåg monterad.

Det viktigaste och mest relevanta resultatet i Skogforsk studie om kranhängda vågsystem på skotare visar hur väl kranlänkarna klarar av att väga och beräkna vikten på lassnivå. Anledningen är enkel – det är så man vanligtvis använder och registrerar vikt när man kör skotare.

Enligt studien mäter vågarna vikten generellt sett med god noggrannhet och med låg medelavvikelse. Bäst resultat hade dock Komatsus kranvåg som, enligt studien, uppvisade mycket goda resultat i detta moment. Medelavvikelsen för Komatsu var 0,13 procent per lass. Det var minst medelavvikelse av alla testade kranvågar. Komatsus kranvåg har en hydraulisk våglänk som sänder viktdata trådlöst via Bluetooth till hytten. Viktdatan presenteras sedan integrerat i styrsystemet. Kranspetsvågen väger både vid pålastning och vid avlastning, men vikten registreras endast vid avlastning då det ger det bästa mätresultatet. Kranvågen känner av kranens position och avgör om det är fråga om på – eller avlastning av virke samt när bästa mätposition uppnås. Under lastcykeln när kranen förs över bankarna analyserar systemet automatiskt mätvärden och tar fram den mest representativa lasten. Kranvåg som tillval finns till skotarmodeller med 9,6 meters kran.