Skogen

Postad: 29 Jun 2011, 08:22 | Författare: | Kategori: Nyhet

Medlemmarna lanserar nyheter på Skogsnolia

Postad: 22 Jun 2011, 08:37 | Författare: | Kategori: Nyhet

Inte mindre än 14 530 personer besökte Skogsnolia under de tre mässdagarna, torsdag till lördag, 16–18 juni. Och det är stora satsningar och mycket energi som utställarna lägger ned på sin medverkan. Bredvid mäktiga skogsmaskiner kan man hitta motorsågar och bastutunnor. Det som slår en besökare är den seriösa tonen och den höga tekniska nivån, Skogsnäringen är verkligen i fronten på många sätt. Och naturligtvis finns Skogstekniska klustrets medlemmar på plats.

Idel nyheter från Klustret

Alla representanter för medlemsföretagen vi talade med var överens om att mässdeltagandet var en succé. Området miljö och bioenergi har inspirerat till många av företagens produktnyheter. EL-Forest var till exempel där med en elhybrid-skotare med elmotorer i hjulen. Även deras förarlösa lastvagn fick stor uppmärksamhet.

Miljö en stor sak

Nya energiröjaggregatet Mama var Brackes stora nyhet på Skogsnolia. Mama, som är på prototypstadiet, är tänkt att köras i bestånd högre än 7 meter. Aggregatet är utrustat med matarrullar och kvistknäckning för att även tillvarata den energi som grenarna ger. Mama kommer att provköras under 2011 och lanseras under 2012.

Just ökad efterfrågan på bioenergi har till stora delar drivit utvecklingen av Hultdins nya lastutrymme ALS. När de visade upp funktionerna på det supermoderna lastutrymmet stannade folk till spontant och log. Grindar och stöttor rör sig automatiskt och lastutrymmet blir större och mindre efter behov och önskemål.

– ALS anpassar sig efter densiteten på lasset, så att du alltid har korrekt lastvikt på maskinen. En maskin som är dimensionerad för femton ton kanske snittar tio ton under sitt liv. Anledningen är ofta att densiteten på lasten är för låg, men då gör Hultdins nya ALS lastutrymmet större, och vikten kan öka.

Antalet vändor minskar, och därmed bränsleförbrukningen, men framför allt ökar produktiviteten för maskinägaren, berättar Johan Ridderstråle, VD på Hultdins.

I detta avseende var Indexators nya våglänk intressant, eftersom den med hjälp av en inbyggd hydraulkolv kan väga hur mycket last man lägger på lastutrymmet. Indexators konstruktionschef Joakim Harr berättar att företaget även satsar en hel del på att göra produkterna lättare. Till exempel bidrar en femton kilo lättare svängdämpare till att även basmaskinen och kranen kan lättas vilket i sin tur har positiva effekter på bränsleförbrukning etc.

Lösningar på det ökade behovet av energived har också Vimeks produkter – särskilt Vimek 608 BioCombi, en kraftfull kombimaskin för gallring och transport av biobränsle. Fredrik Lundberg på Vimek berättar att den nya tekniska lösningen med gripsåg och bromslänk har varit uppmärksammad på mässan. Även Vimeks nya 630 Minimaster har fått ett varmt mottagande.

Skogsmaskin på väg, sensorer och bränslesnålt

På Vimeks skotare sitter de välkända blå banden. Olofsfors marknadschef Göran Nyberg berättar att det finns ett stigande intresse för den typen av mindre band. Olofsfors största nyhet för året var annars ett band med inslag av gummi. Bandet R förväntas bli en bra komplementprodukt till länder som Tyskland, Österrike och Schweiz, där det finns många små avverkningsytor och behov av att köra mellan skogarna på asfalterade vägar.

– Jag tycker Skogsnolia har varit helt fantastiskt. Vi har verkligen haft fullt upp med att berätta om våra nyheter. Responsen på vår nya skotarkranserie har varit fantastisk. Att kranarna är anpassade för mer grotkörning – bioenergiuttag – har blivit en stor nyhet. Kranarnas sensorer väcker stor nyfikenhet, och många ser potential i det. Också den aktivt bromsade länken har många varit jätteintresserade av, berättar en nöjd Fredrik Jonsson, VD på Cranab. Sensorerna sitter strategiskt utplacerade på kranarna och kan med hjälp av applikationer informera maskinen om var de är placerade i förhållande till exempelvis förarhytten.

Komatsus nya skördare 931.1 bidrar till en bättre miljö med hjälp av ett nytt motorkoncept, som är både bränslesnålt och miljövänligt.

– Största nyheten är kanske att Komatsu har valt att sätta sitt namn på själva maskinerna, som nu heter just Komatsu. Terese Johansson, Marknadskoordinator på Komatsu Forest förklarar att Komatsus satsning i Umeå, vad gäller forskning och utveckling samt tillverkning, visar att regionen håller världsklass och har en god framtid.

Medlemmarna på Skogsnolia

Postad: 21 Jun 2011, 14:48 | Författare: | Kategori: Nyhet

På ett välbesökt Skogsnolia var det flera av Skogstekniska klustrets medlemmar som lanserade nyheter.



Cranabs nya skotarkranar FC kan utrustas med sensorer som gör att kranen kan meddela sig med maskinen om var den befinner sig i förhållande till exempelvis hytten. Kranens fyrpunktslänk ger en jämn rörelse och hastighet.

 



Björn Ferry framför sin och sambon Heidi Anderssons skotare Vimek 608.

 



Hultdins lastutrymme styrs av hydraulik och anpassar sig flexibelt efter lastens volym.

 



Brackes nya produkt Mama kan knäcka och mata fram energived, det vill säga trädris som ska bli flis eller pellets.

 



El-Forest fjärrstyrda vagn GT8 drivs av en elhybridmotor. Den kan också automatiskt följa efter en skotare.

 



Indexators rotatorer med ny skyddad slangdragning var populära bland besökare som arbetar med körning av ris för bioenergi.

Samarbete för jämställdhet

Postad: 07 Jun 2011, 14:05 | Författare: | Kategori: Nyhet

Skogstekniska Klustrets jämställdhetsarbete inom skogssektorn i samarbete med Länsstyrelsen i Västerbotten har börjat ta form. Med utbildning om jämställdhet ska företagen skapa en trivsammare och mer produktiv arbetsmiljö, för både kvinnor och män. Det lönar sig både socialt och ekonomiskt med en arbetsplats som är tillgänglig för alla, oavsett kön.

Skogsindustrin har alltid setts som en manlig domän, trots att en stor del av skogen i Sverige och Västerbotten ägs av kvinnor. Men inom skogsbruket och skogsindustrin är könsfördelningen 16 procent kvinnor och 84 procent män. Därför krävs det att organisationerna jobbar för en mer jämn könsfördelning inom skogssektorn.

– Att förändra synen på skogsägare och skogsarbetare är en viktig del av arbetet. Något som måste ske bland VD och chefer först, menar Helena Österlind, Jämställdhetsdirektör på Länsstyrelsen i Västerbotten.

Nationell och regional jämställdhet

Landsbygdsdepartementet har tagit fram en nationell jämställdhetsstrategi. Det är ett långsiktigt och strategiskt arbete med visionen att kvinnor och män ska ha lika förutsättningar, rättigheter och möjligheter att arbeta inom skogsbrukssektorn. För att nå målen inom arbetslivet ska dels en handlinsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv att arbeta i för kvinnor utarbetas. Samt integrera ett jämställdhetsperspektiv i företagens strategiska styrdokument. Årliga uppföljningar kommer att ske.

– I Västerbotten flyttar väldigt många unga härifrån. Speciellt unga tjejer, och det är ju delvis för att det inte finns några arbetstillfällen för dem. Skogen måste öppnas upp och bli mer intressant för både tjejer och killar, säger Helena.

Utifrån det nationella initiativet om att ta fram en jämställdhetsstrategi började Helena och Maria Hedblom, VD Skogstekniska Klustret diskutera om det skulle finnas ett intresse från länets skogssektor att arbeta aktivt med jämställdhet. Branschen tog emot förslaget väl. Helena tror att den positiva uppmärksamhet Indexator fick för sitt arbete med jämställdhetsfrågor sporrade andra företag som gärna ville komma ikapp och därmed bli mer konkurrenskraftiga.

Jämställdhetsarbetet delas in i tre delar

– Ett ledningsstyrt jämställdhetsarbete. Med utbildning och kunskap kan icke jämställda beslut förhindras.

– Förändra och bredda bilden av branschen. Bilden av skogssektorn som en typiskt manlig domän.

– Forskning och utveckling. En avgörande faktor för skogssektorns framtid. För att kunna vara ledande inom branschen krävs en vilja till utveckling.

I ett första steg utbildas VD och chefer i företagen om jämställdhet. Utifrån det ska företagen utforma sin egen strategi kring jämställdhet. För att sedan konkret arbeta med frågor kring den egna arbetsplatsen. Enligt Helena finns det alltid mer man kan jobba på.

– Vi har ett problem här i Sverige, att vi tror att vi är så bra på jämställdhet vilket vi är. Men vi är inte bäst. Det gäller att sticka hål på den bubblan och se problembilden, för att kunna göra något den.

Regionalt arbete givande

Landsbygdsdepartementets jämställdhetsstrategi är nationell, men med Länsstyrelsens och Helenas hjälp är det regionala utgångspunkten.

– Poängen med en regional jämställdhetsstrategi för skogssektorn är delaktigheten. Hamnar det på en nationell nivå är det för långt ifrån. Här i Västerbotten finns jämställdhetskompetens och en stor kunskap om skogsbranschen. Så varför inte sätta ihop de när det är vad det handlar om. Därför tror jag att det är bra med det regionala initiativet, för då blir det en skillnad här som vi kan se, säger Helena.

Att hitta nya informationskanaler som kan nå ut till nya målgrupper, ser Helena som ett viktigt steg. Genom att branschen pratar om sin verksamhet på ett annat sätt, och har ett gediget värdegrundsarbete förändrar företagets uttryck och blir en mer intressant arbetsplats för alla. Mixade arbetslag med kvinnor och män innebär inte bara en mer jämställd arbetsplats, det leder till ökad produktivitet och färre sjukdagar visar Indexators framgångar.

I ett nästa och mer konkret skede kommer en fördjupad utbildning där chefer ser över problembilden, och formulerar sina egna uppdrag inom företaget att ske.

– Chefer, ledare och VD är möjliggörare, de kan få människor att utvecklas, växa och ta position. Det är de som bär frågorna i alla sammanhang. Det går inte att ha ett jämställdhetsarbete på företaget och på kafferasten dra ett sexistiskt skämt, då är allt underminerat, betonar Helena.